Det svåraste med att fatta beslutet att flytta hit var skuld känslorna gentemot familjen.
Jag är ju lyckligt lottad med en familj där (mig veterligen) faktiskt ingen vill bli av med mig.
Jag skulle lämna dem, överge dem, sticka iväg och som om jag hittat något bättre.
Som om jag inte ville ha dem längre.
Jag vet själv att resonemanget inte håller, men det var så jag kände.
Inte minst då mot mina mor- och farföräldrar. Dom skulle inte ens ha möjlighet att hälsa på.
Min egen saknad skulle såklart bli stor, men inför mig själv skulle kunna stå upp för mitt val.
Familjen såg jag som offer för mina egoistiska val.
Jag har försatt oss alla i en knepig situation.
Under 2009 kommer jag bli ännu bättre på att ringa och maila hem.
Efter 2009 lever man inte utan msn, bloggar och facebook.
Jag vill vara närvarande och deltagande. Även när jag är fysiskt långt borta.
Jag ser mycket fram emot 2009.
Bakom utmaningarna finns fantastiska mål att uppnå.
Jag är ännu bara halvvägs genom min mandarinplockar - resa.
Jag har mycket kvar att lära och uppleva.
Men tiden går fort.
I början av juni är jag i Sverige igen. En sommar i Folkestorp.
I augusti kommer Winson och då flyttar vi till Lund för studier.
Ge och ta, ungefär så här kommer 2009 se ut.
Här i Taipei har vi bara sju timmar kvar.
Så nu finns det bara en sak till att säga:
新年快樂！
Wednesday, December 31, 2008
Tuesday, December 30, 2008
Summering 2008
Jag stod på taket av ett höghus, spanade showen av fyrverkeri från Taipei 101.
Så började året 2008.
Imorgon kommer året avslutas.
Och jag är på samma plats.
Har jag inte kommit någonstans under detta året?
Jag har vandrat långt.
Cirkeln är sluten.
Dagen innan nyårsafton förra året landade jag i Taiwan för första gången, då för tre veckors besök hos Winson. Ett besök som ledde till stora beslut, vi ville vara tillsammans och det innebar att någon av oss måste packa sin väska och flytta iväg för ett tag. I dåläget var det ganska givet denna någon skulle bli jag.
Jag trivdes inte i skolan. Att dessutom fullfölja tekniskt basår utan något vidare mål kändes omotiverat och jag tänkte att jag kunde lika gärna resa till Taiwan och plugga kinesiska för ett tag. Men en sådan grej krävde förberedelser som kostade både tid och pengar.
Jag reste hem och sov ut min jetlag. Jag bestämde mig för att fullfölja basårsstudierna men att byta skola. Jag trivdes mycket bättre med att läsa på komvux i Ystad än på basåret vid Malmö Högskola. Livet bestod mesta av skola, lite träning på ledig tid och förberedelser inför flytten. Jag levde som i en egen omvärldsisolerad bubbla och umgicks knappt med någon annan än familjen.
Jag reste i mitten av juni, började läsa kinesiska i juli. Första tiden här har varit, och är till viss del fortfarande, en stor anpassningsprocess. Att bo trångt och i någon annans hem med människor som jag inte kan prata med. Att vänja sig vid all trängsel på gatorna, avgaser och att försöka förstå avsaknaden av swimmingpooler trots att det är över trettio grader varmt dygnt runt. Erfarenhet av att använda paraply till skydd mot solen. Att aldrig få rå sig själv och samtidigt ständigt känna sig ensam.
Nu har jag pluggat i sex månader, trivs jättebra och verkligen njuter av att känna hur språket sjunker in i mig. Det är fortfarande svårt svårt men framstegen gör att jag gärna vill kämpa vidare. Under hösten har jag också gått en skrivarkurs på distans via Österlens Folkhögskola. Det har väckt liv i mina gamla författardrömmar och jag funderar fortfarande på hur jag ska fortsätta med skrivandet. Det har verkligen varit roligt, men nu känner jag ändå att jag vill ha mer tid att bara fokusera på språkstudierna.
Jag har även assisterat vid svenskundervisningen på Europeiska Skolan här i Taipei. Det var varit jättekul eftersom det verkligen varit - till skillad från i många andra sammanhang i Taiwan då jag inte förstår eller gör mig förstådd - något jag kunnat hjälpa till med. Här i Taiwan hjälper alla mig hela tiden, vare sig jag vill eller inte. Det är viktigt för mig att kunna ge åt andra också.
Familjen kom på besök och det var en sådan glädje för alla att få träffas. Winson och jag fick anledning att väckas ur vår vardag och besöka en massa trevliga platser. Jag är så glad över att alla trivdes så bra ihop och verkligen uppskattade tiden tillsammans.
Jag visste redan för två år sedan när jag träffade Winson att han var fantastisk.
Att jag förmodligen skulle kunna spendera resten av mitt liv tillsammans med honom.
Då förstod jag absolut inte hur detta realistiskt sett skulle vara praktiskt möjligt.
Även när jag reste hit i somras frågade jag mig själv om jag åsidosatte mitt eget liv.
Utbildning och karriär.
Men så det är inte mitt liv.
Att inte veta hur hjärtat ska bli åter helt och lyckligt, det är inte mitt liv.
Jag hade inget annat val än att åka.
Och om jag först tvivlade så visste jag snart att det var här jag skulle vara. Just nu.
Varje dag låter han mig veta att jag är speciell.
För två år sedan handlade framtiden om två olika länder, världsdelar, kulturer och språk.
Om två totalt olika liv.
För ett år sedan var framtiden om två olika liv som skulle bli prova att levas tillsammans.
Kompromissa, ge vika för och ta från varandra.
Nu handlar framtiden om den gemenskap vi redan har.
Tre olika språk och minst två olika länder.
Framtiden handlar om oss tillsammans.
Så började året 2008.
Imorgon kommer året avslutas.
Och jag är på samma plats.
Har jag inte kommit någonstans under detta året?
Jag har vandrat långt.
Cirkeln är sluten.
Dagen innan nyårsafton förra året landade jag i Taiwan för första gången, då för tre veckors besök hos Winson. Ett besök som ledde till stora beslut, vi ville vara tillsammans och det innebar att någon av oss måste packa sin väska och flytta iväg för ett tag. I dåläget var det ganska givet denna någon skulle bli jag.
Jag trivdes inte i skolan. Att dessutom fullfölja tekniskt basår utan något vidare mål kändes omotiverat och jag tänkte att jag kunde lika gärna resa till Taiwan och plugga kinesiska för ett tag. Men en sådan grej krävde förberedelser som kostade både tid och pengar.
Jag reste hem och sov ut min jetlag. Jag bestämde mig för att fullfölja basårsstudierna men att byta skola. Jag trivdes mycket bättre med att läsa på komvux i Ystad än på basåret vid Malmö Högskola. Livet bestod mesta av skola, lite träning på ledig tid och förberedelser inför flytten. Jag levde som i en egen omvärldsisolerad bubbla och umgicks knappt med någon annan än familjen.
Jag reste i mitten av juni, började läsa kinesiska i juli. Första tiden här har varit, och är till viss del fortfarande, en stor anpassningsprocess. Att bo trångt och i någon annans hem med människor som jag inte kan prata med. Att vänja sig vid all trängsel på gatorna, avgaser och att försöka förstå avsaknaden av swimmingpooler trots att det är över trettio grader varmt dygnt runt. Erfarenhet av att använda paraply till skydd mot solen. Att aldrig få rå sig själv och samtidigt ständigt känna sig ensam.
Nu har jag pluggat i sex månader, trivs jättebra och verkligen njuter av att känna hur språket sjunker in i mig. Det är fortfarande svårt svårt men framstegen gör att jag gärna vill kämpa vidare. Under hösten har jag också gått en skrivarkurs på distans via Österlens Folkhögskola. Det har väckt liv i mina gamla författardrömmar och jag funderar fortfarande på hur jag ska fortsätta med skrivandet. Det har verkligen varit roligt, men nu känner jag ändå att jag vill ha mer tid att bara fokusera på språkstudierna.
Jag har även assisterat vid svenskundervisningen på Europeiska Skolan här i Taipei. Det var varit jättekul eftersom det verkligen varit - till skillad från i många andra sammanhang i Taiwan då jag inte förstår eller gör mig förstådd - något jag kunnat hjälpa till med. Här i Taiwan hjälper alla mig hela tiden, vare sig jag vill eller inte. Det är viktigt för mig att kunna ge åt andra också.
Familjen kom på besök och det var en sådan glädje för alla att få träffas. Winson och jag fick anledning att väckas ur vår vardag och besöka en massa trevliga platser. Jag är så glad över att alla trivdes så bra ihop och verkligen uppskattade tiden tillsammans.
Jag visste redan för två år sedan när jag träffade Winson att han var fantastisk.
Att jag förmodligen skulle kunna spendera resten av mitt liv tillsammans med honom.
Då förstod jag absolut inte hur detta realistiskt sett skulle vara praktiskt möjligt.
Även när jag reste hit i somras frågade jag mig själv om jag åsidosatte mitt eget liv.
Utbildning och karriär.
Men så det är inte mitt liv.
Att inte veta hur hjärtat ska bli åter helt och lyckligt, det är inte mitt liv.
Jag hade inget annat val än att åka.
Och om jag först tvivlade så visste jag snart att det var här jag skulle vara. Just nu.
Varje dag låter han mig veta att jag är speciell.
För två år sedan handlade framtiden om två olika länder, världsdelar, kulturer och språk.
Om två totalt olika liv.
För ett år sedan var framtiden om två olika liv som skulle bli prova att levas tillsammans.
Kompromissa, ge vika för och ta från varandra.
Nu handlar framtiden om den gemenskap vi redan har.
Tre olika språk och minst två olika länder.
Framtiden handlar om oss tillsammans.
Monday, December 29, 2008
Två dagar till...
Idag har jag skickat iväg berättelsen om Min tid i Australien. Känns så skönt att uppgiftsmomentet är klart, men själva texten behöver fortfarande ganska mycket putsning.
Imorgon är min lektion inställd. Detta ska firas med sovmorgon! Har varit sååå sömnig på sistone. Och sen har jag säkert lite läxor att sysselsätta mig med...
... o sen kommer nyårsafton!
Imorgon är min lektion inställd. Detta ska firas med sovmorgon! Har varit sååå sömnig på sistone. Och sen har jag säkert lite läxor att sysselsätta mig med...
... o sen kommer nyårsafton!
Sunday, December 28, 2008
Saturday, December 27, 2008
Mellandagar
Officiellt har Sverige gått in i de så kallade mellandagarna och här i Taipei märks förändring bla genom att julpyntet vid entrén utanför köpcentret SOGO redan i förrgår snabbt byttes ut. Nu ser vi istället röda rislampor med gulguldiga detaljer och detta är välvalda dekorationer inför det snart ankomande kinesiska nyåret. Det kinesiska nyåret firas då årslutet infaller enligt lunarkalendern, vilket vanligen är i slutet av januari. Detta är kinesernas viktigaste högtid och även för taiwaneserna är det oftast även den enda längre ledighet man får under året.(Oftast handlar det om en dryg veckas ledigt från jobbet, det är lääänge vet ni)
Persoligen tycker jag detta säger ganska mycket om hur ytlig och oviktig julen som händelse egentligen är här i Taiwan. Igår meddelade jag Winson att jag planerar ta bort julpyntet från vårt rum om någon vecka. Det verkade han inte varit riktigt beredd på. Han tycker det är så mysigt med alla gulliga saker vi pyntad rummet med sedan jag flyttade in. Jag kan inte låta bli att le, detta är taiwanestänk i ett nötskal. På min skola har det hängt julgranskulor och glitter i taket sedan jag kom dit i juli. Blinkande ljusslingor är åretrunt standard här. Men för mig får det ge mig mysstämning någon vecka till, sen får det vara nog. Julgranen får vara hur söt den vill. I itten av januari åker den ut. Även om den inte barrar...
Persoligen tycker jag detta säger ganska mycket om hur ytlig och oviktig julen som händelse egentligen är här i Taiwan. Igår meddelade jag Winson att jag planerar ta bort julpyntet från vårt rum om någon vecka. Det verkade han inte varit riktigt beredd på. Han tycker det är så mysigt med alla gulliga saker vi pyntad rummet med sedan jag flyttade in. Jag kan inte låta bli att le, detta är taiwanestänk i ett nötskal. På min skola har det hängt julgranskulor och glitter i taket sedan jag kom dit i juli. Blinkande ljusslingor är åretrunt standard här. Men för mig får det ge mig mysstämning någon vecka till, sen får det vara nog. Julgranen får vara hur söt den vill. I itten av januari åker den ut. Även om den inte barrar...
Thursday, December 25, 2008
En riktig jul?
Vi är nyss hemkomna från en trevlig (jul?)middag med Winsons jobbarkompis Jeffery och hans flickvän. Fisken jag åt påminde sällsynt mycket om mormors lutfisk. Såklart samma sak blir det aldrig men det var en oväntad och trevlig överraskning.
Idag har jag kollat bloggar och facebook och konstaterar att det är dålig uppdatering. Och så bör det väl vara i jultider, folk har bättre saker för sig, upptagna med att fira julen efter alla dess regler. Eller hur är det med regler och traditioner egentligen? Själv har jag den här julen inte alls haft något särskilt att följa och jag måste säga att trots att det är lite avigt att befinna sig i Asien utan familj just vid julen så är jag riktigt nöjd. Det har trots allt blivit en riktig jul här med =)
Idag har jag kollat bloggar och facebook och konstaterar att det är dålig uppdatering. Och så bör det väl vara i jultider, folk har bättre saker för sig, upptagna med att fira julen efter alla dess regler. Eller hur är det med regler och traditioner egentligen? Själv har jag den här julen inte alls haft något särskilt att följa och jag måste säga att trots att det är lite avigt att befinna sig i Asien utan familj just vid julen så är jag riktigt nöjd. Det har trots allt blivit en riktig jul här med =)
Wednesday, December 24, 2008
Julafton 2008
Jag har haft en jättemysig julafton. När jag vaknade tidigt och såg ljusen från granen fick jag den där härliga känslan i magen. Utan julklappsutdelning och trots att vi gick till skola och jobb med läxor och plikter så var det inte rutinmässigt. Jag hade bestämt mig för att jag ville ha myskänslan med mig idag och det lyckade jag hålla fast vid.
Jag och Winson har öppnat julklappar med familjen via Skype och webbkamera. Det är fantastiskt att göra detta tillsammanse med Winson. Eftersom han inte har växt upp med julklappstraditioner så blir han så glad och rörd och påminner mig om hur fint man kan uppskatta det lilla.
Ikväll har vi varit på julfirande i en kyrka. Vilken härlig show med julsånger och julspel, lite väl mycket öppna-ditt-hjärta-för-Jesus prat för min smak, och något obekväma stolar, men jag är helt klart nöjd! Det var trevligt, jag kände frid inom mig och som om jag öppnat mitt hjärta lite mer - om sen för Jesus eller för vem eller vad kan ju kvitta =)
Efteråt åkte vi förbi Shida Night Market och åt. Jag har precis pratat med Mormor, Morfar, Rolf och Britt. Alla har det bra. Tack för en fin julafton även detta året!
Jag och Winson har öppnat julklappar med familjen via Skype och webbkamera. Det är fantastiskt att göra detta tillsammanse med Winson. Eftersom han inte har växt upp med julklappstraditioner så blir han så glad och rörd och påminner mig om hur fint man kan uppskatta det lilla.
Ikväll har vi varit på julfirande i en kyrka. Vilken härlig show med julsånger och julspel, lite väl mycket öppna-ditt-hjärta-för-Jesus prat för min smak, och något obekväma stolar, men jag är helt klart nöjd! Det var trevligt, jag kände frid inom mig och som om jag öppnat mitt hjärta lite mer - om sen för Jesus eller för vem eller vad kan ju kvitta =)
Efteråt åkte vi förbi Shida Night Market och åt. Jag har precis pratat med Mormor, Morfar, Rolf och Britt. Alla har det bra. Tack för en fin julafton även detta året!
Tuesday, December 23, 2008
Och i den heliga andens namn...
Idag inkluderade vår kvälls promenad (förutom vanligt daglig uppdatering; idag mestadels om hur Winsons chef deladt med sig av sin djupa kristna tro och ur detta en spinoff om vad vi själva tror, besök i videobutik och akvarieaffär) ett besök i ett tempel. Det var absolut inget planerat, vi bara råkade gå förbi - eller som Winson sa (han säger så mycket han) så var det Gud som ledde oss dit just ikväll. Här blev jag välsignad med lycka och välgång av en vis gammal dam i blå rock medans hon läste bön och viftade med rökelse runt hela mig.
Eftersom jag på sistone funderat en hel del över den andliga frånvaron i mitt liv tar jag tillfället i akt ett litet moment. Jag kände mig så ovan - jag menar hur ber man till Gud egentligen? Och i ett buddistiskt tempel, finns det andra regler där? - men här börjar jag trevande knäppa händerna (medan W håller ihop handflatorna och nickar tre gånger) Dear God, please give me strenght... ja just det, när jag inser att jag håller på att forma en bön på engelska så ler jag för mig själv och återkallar konversationen som jag och W just haft. Jag hade just berättat att min övertygelse är att Gud aldrig någonsin satte några regler för hur man ska tro och att min önskan är att vi ur alla religioner kunde mötas utan att döma varandra som olikar utan istället se till allt som vi har gemensamt.
Så jag gör på mitt vis. Vi står här en stund, en vers jag minns från Kyrkans barntimmar dyker upp i mitt huvud (Gud som haver...den är på svenska!) och när jag känner mig färdig (med vad?) säger W att vi ska vända oss mot den största guden, himlen. Kanske är det för att jag läser för mycket Paulo Coelho. Kanske är det för att jag inte kan släppa känslan av frid och tacksamheten som jag kände då vi bad bordsbön hemma hos Lee morföräldrar.
Att ägna en stund åt att känna tacksamhet över det man har.
Att lova sig själv att fortsätta vara tacksam för det goda som ska komma till en.
Det fyller ett syfte.
Jag föll på knä.
Det var väldigt konstigt, men det fanns inget hellre jag ville göra just då.
Jag tänkte på alla där hemma som jag jag inte kan träffa just nu.
Och det kändes inte alls konstigt.
Gud Välsigne Er Alla
Eller som man säger på svenska; Må väl och ta hand om er!
Med kramar och kärlek;
Godnatt
Eftersom jag på sistone funderat en hel del över den andliga frånvaron i mitt liv tar jag tillfället i akt ett litet moment. Jag kände mig så ovan - jag menar hur ber man till Gud egentligen? Och i ett buddistiskt tempel, finns det andra regler där? - men här börjar jag trevande knäppa händerna (medan W håller ihop handflatorna och nickar tre gånger) Dear God, please give me strenght... ja just det, när jag inser att jag håller på att forma en bön på engelska så ler jag för mig själv och återkallar konversationen som jag och W just haft. Jag hade just berättat att min övertygelse är att Gud aldrig någonsin satte några regler för hur man ska tro och att min önskan är att vi ur alla religioner kunde mötas utan att döma varandra som olikar utan istället se till allt som vi har gemensamt.
Så jag gör på mitt vis. Vi står här en stund, en vers jag minns från Kyrkans barntimmar dyker upp i mitt huvud (Gud som haver...den är på svenska!) och när jag känner mig färdig (med vad?) säger W att vi ska vända oss mot den största guden, himlen. Kanske är det för att jag läser för mycket Paulo Coelho. Kanske är det för att jag inte kan släppa känslan av frid och tacksamheten som jag kände då vi bad bordsbön hemma hos Lee morföräldrar.
Att ägna en stund åt att känna tacksamhet över det man har.
Att lova sig själv att fortsätta vara tacksam för det goda som ska komma till en.
Det fyller ett syfte.
Jag föll på knä.
Det var väldigt konstigt, men det fanns inget hellre jag ville göra just då.
Jag tänkte på alla där hemma som jag jag inte kan träffa just nu.
Och det kändes inte alls konstigt.
Gud Välsigne Er Alla
Eller som man säger på svenska; Må väl och ta hand om er!
Med kramar och kärlek;
Godnatt
Monday, December 22, 2008
Vad tuggar ni på?
Idag har det varit kallare än på länge. Jag tog min tjocktjocka luvtröja men jag borde minsann haft jacka på. Katten har blivit så kelig på sistone. Har det också med väder att göra?! Jag förstår mig inte på denna lilla krabat men jag känner att vi börjat utveckla någon slags vänskapligt band. Jag är den enda i vars knä hon hoppar upp. Idag hoppade hon upp på mitt skrivbord och satte sig tillrätta bakom skärmen på min laptop. Men sen är jag väl den enda som aldrig kastat upp henne i luften heller. Kärlek till husdjuren i det här landet (den här familjen?!) är inte mindre än i Sverige men ack annorlunda.
Om jag igår bet tag i min skrivuppgift så får man väl säga att jag idag tuggat vidare. Och det ska tuggas mycket till innan det här är färdigt. Förresten är det ett himla tuggande när man pluggar språk. Man harvar fram och tillbaka i sina monotona rörelser, känns som om man aldrig kommer någonstans eftersom det hela tiden finns en ny åker att plöja. Eller ett ännu surare äpple att bita.
Tur det är jul den här veckan så man kan blanda med lite pepparkakor...
Om jag igår bet tag i min skrivuppgift så får man väl säga att jag idag tuggat vidare. Och det ska tuggas mycket till innan det här är färdigt. Förresten är det ett himla tuggande när man pluggar språk. Man harvar fram och tillbaka i sina monotona rörelser, känns som om man aldrig kommer någonstans eftersom det hela tiden finns en ny åker att plöja. Eller ett ännu surare äpple att bita.
Tur det är jul den här veckan så man kan blanda med lite pepparkakor...
Sunday, December 21, 2008
Julfirande i Taipei
Starbucks it was med 24°C på Breeze Malls uteterass. I veckan som kommer är det mycket att göra för mig. Jag har ett strikt skrivarschema att följa, skola med minimum två timmars läxor dagligen, det ska firas jul och göras ett besök på immigrationsverket för att förnya visumet.
Vad det gäller julkänslan så finns den visst, om den än är lite annorlunda. Jag saknar regn och drömmar om vitpudrade fönster, men jag jag har ett intressant utbud av julgranar i nytänkande design här omkring i staden. Jag har faktiskt julgran hemma - ingen riktigt dock - men den klär lyan väl och är tjusigt pyntad med blinkande ljus. Faktiskt har vi riktigt propert julpynt på vårt rum också. Tre lertomtar från Jie, tomtekort på hyllan och glittergirlanger i lampan. Jag har pepparkakor och massor av mörk choklad. Dessutom har jag en sådan där glasglob som man vänder på så det ser ut som om det snöar (VAD heter en sån??). Tillägg: har ljust tittat på Love Actually, en riktig julfavoritfilm.
Även om julveckan är en helt vanlig arbetsvecka i Taiwan så planerar jag vissa tillägg på onsdag:
* Skypemöte med Mor, Far och Lina under deras julklappsutbyte
* Ytterligare ett Skypemöte med mormor och morfar då Rolf och Britt anlänt för fika
* Winson och jag ska ut och äta middag. Var och om vi har sällskap är inte helt klart än
* Vi ska även gå med min bästis Lee till hennes kyrka
För att dra ut på det lite tänker jag mig mer glöggdrickande i slutet på veckan. Dessutom hade det varit trevligt om det där paketet som sägs vara skickat från Sverige kom fram. Idag är det fjärde advent och jag tycker det är på tiden att säga:
God Jul!
Vad det gäller julkänslan så finns den visst, om den än är lite annorlunda. Jag saknar regn och drömmar om vitpudrade fönster, men jag jag har ett intressant utbud av julgranar i nytänkande design här omkring i staden. Jag har faktiskt julgran hemma - ingen riktigt dock - men den klär lyan väl och är tjusigt pyntad med blinkande ljus. Faktiskt har vi riktigt propert julpynt på vårt rum också. Tre lertomtar från Jie, tomtekort på hyllan och glittergirlanger i lampan. Jag har pepparkakor och massor av mörk choklad. Dessutom har jag en sådan där glasglob som man vänder på så det ser ut som om det snöar (VAD heter en sån??). Tillägg: har ljust tittat på Love Actually, en riktig julfavoritfilm.
Även om julveckan är en helt vanlig arbetsvecka i Taiwan så planerar jag vissa tillägg på onsdag:
* Skypemöte med Mor, Far och Lina under deras julklappsutbyte
* Ytterligare ett Skypemöte med mormor och morfar då Rolf och Britt anlänt för fika
* Winson och jag ska ut och äta middag. Var och om vi har sällskap är inte helt klart än
* Vi ska även gå med min bästis Lee till hennes kyrka
För att dra ut på det lite tänker jag mig mer glöggdrickande i slutet på veckan. Dessutom hade det varit trevligt om det där paketet som sägs vara skickat från Sverige kom fram. Idag är det fjärde advent och jag tycker det är på tiden att säga:
God Jul!
Saturday, December 20, 2008
MrBrown, here we go...
Idag har det spenderats några timmar på MrBrown Coffee. Att skriva 20 A4 om min Australientripp känns plötsligt krångligare än jag trodde. Och allt ska klämmas ut och vara färdigputsat tills den 29:e. Samtidigt ska jag gå i skolan som vanligt och försöka hinna med något slags julfirande...
Jag tycker om när jag lyckas bringa fram någon slags andakt över att det det nya året som kommer. Inför ett nytt år är ett bra tillfälle att summera, utvärdera, blicka framåt och sätta upp nya mål. Jag har inspirationen, suget, den magsika känslan och längtan efter att göra detta. Men jag måste också finna ro att ta mig tiden.
Hur som helst.
I mitten av januari börjar mitt nya liv.
Imorgon går nog jag och min lilla vita en sväng till Starbucks...
Vad händer hos er?
Jag tycker om när jag lyckas bringa fram någon slags andakt över att det det nya året som kommer. Inför ett nytt år är ett bra tillfälle att summera, utvärdera, blicka framåt och sätta upp nya mål. Jag har inspirationen, suget, den magsika känslan och längtan efter att göra detta. Men jag måste också finna ro att ta mig tiden.
Hur som helst.
I mitten av januari börjar mitt nya liv.
Imorgon går nog jag och min lilla vita en sväng till Starbucks...
Vad händer hos er?
Testing testing
Hallå, är det någon som ser mig?
Är det någon mer än mamma som läser?
Lämna en kommentar!
(det är ju faktiskt jul snart)
Är det någon mer än mamma som läser?
Lämna en kommentar!
(det är ju faktiskt jul snart)
Thursday, December 18, 2008
Idag tänker jag såhär:
Lund? Dom har ju faktiskt ett jättebra (sägs det) universitet där. Det är i mina hemtrakter och vi kommer vara nära mina kära. Livet kanske blir enkelt? Jag (tror att jag) vet vad jag får, så att säga.
Göteborg? Det hade ju faktiskt varit kul att åka till en plats där ingen av oss (läs: inte heller jag) har något som helst förflutet. Vi har en helt ny spelplan att tillsammans lära oss navigera. Det blir liksom mer skaparanda. Kreativitet, utmaning, inspiration och frihet. Kanske? Är Handelshögskolan i Göteborg trevligare, bättre eller what jämfört med Ekonomihögskolan i Lund? Här kan man i alla fall läsa sitt språk i mindre kurser parallellt med ekonomistudierna. Detta är positivt i jämförelse med Lund där man endast läser en termin, av totalt åtta, och då på heltid.
Stockholm? Sveriges största arbetsmarknad. Helt klart den plats där Winson lättast kan finna folk som pratar kinesiska, förstår hans situation och kan hjälpa honom knyta de kontakter han behöver. Tror jag. I huvudstaden kan man studera det mesta; här finns Karolinska Institutet, KTH och Universitetet med fler språkutbildningar än vad jag hittat någon annan stans... men, men, MEN: Här finns inget vettigt sammansatt program som intresserar mig. Ekonomprogramen saknar språkprofiler och går inte att kombinera med Pol Kand på samma sätt som i Lund.
Nationalekonomi - kommer vara intressant för min virriga panna som gärna vill bry sig om allt och har svårt att bestämma sig för en smalare nisch. Allmänbildande och användbart.
Civilekonom - ett papper att vifta med. Ett diplom att hänga på väggen och visa för andra.
Språk - mitt (för tillfället) hjärtligaste intresse. Jag vill bara mermermer. Kinesiska, engelska, spanska, hobbytyska och....
Som ni ser verkar det mest handla om var vi vill bo från och med nästa höst, Winson och jag. Fast ändå inte; jag har nästan uteslutit Stockholm från mig trefaldiga topplista. Åtminstone till en början. Jag verkar ha valt en utbildning - eftersom jag inte längre tror att mitt val någonsin kan bli slutgiltigt känns det här som en bra början.
OCH - man kan väl ändra sig igen?!
MEN - jag måste bena ut vad som hände med mina ingengör/naturvetar-planer... (Ja, vad hände, jag vet verkligen inte! Kanske jag fortfarande övervägt det om jag hittat en snygg kombiutbildning där jag - just det - fick läsa språk också?)
och sen en suck...
Göteborg? Det hade ju faktiskt varit kul att åka till en plats där ingen av oss (läs: inte heller jag) har något som helst förflutet. Vi har en helt ny spelplan att tillsammans lära oss navigera. Det blir liksom mer skaparanda. Kreativitet, utmaning, inspiration och frihet. Kanske? Är Handelshögskolan i Göteborg trevligare, bättre eller what jämfört med Ekonomihögskolan i Lund? Här kan man i alla fall läsa sitt språk i mindre kurser parallellt med ekonomistudierna. Detta är positivt i jämförelse med Lund där man endast läser en termin, av totalt åtta, och då på heltid.
Stockholm? Sveriges största arbetsmarknad. Helt klart den plats där Winson lättast kan finna folk som pratar kinesiska, förstår hans situation och kan hjälpa honom knyta de kontakter han behöver. Tror jag. I huvudstaden kan man studera det mesta; här finns Karolinska Institutet, KTH och Universitetet med fler språkutbildningar än vad jag hittat någon annan stans... men, men, MEN: Här finns inget vettigt sammansatt program som intresserar mig. Ekonomprogramen saknar språkprofiler och går inte att kombinera med Pol Kand på samma sätt som i Lund.
Nationalekonomi - kommer vara intressant för min virriga panna som gärna vill bry sig om allt och har svårt att bestämma sig för en smalare nisch. Allmänbildande och användbart.
Civilekonom - ett papper att vifta med. Ett diplom att hänga på väggen och visa för andra.
Språk - mitt (för tillfället) hjärtligaste intresse. Jag vill bara mermermer. Kinesiska, engelska, spanska, hobbytyska och....
Som ni ser verkar det mest handla om var vi vill bo från och med nästa höst, Winson och jag. Fast ändå inte; jag har nästan uteslutit Stockholm från mig trefaldiga topplista. Åtminstone till en början. Jag verkar ha valt en utbildning - eftersom jag inte längre tror att mitt val någonsin kan bli slutgiltigt känns det här som en bra början.
OCH - man kan väl ändra sig igen?!
MEN - jag måste bena ut vad som hände med mina ingengör/naturvetar-planer... (Ja, vad hände, jag vet verkligen inte! Kanske jag fortfarande övervägt det om jag hittat en snygg kombiutbildning där jag - just det - fick läsa språk också?)
och sen en suck...
Wednesday, December 17, 2008
En historisk morgon i Skåne
Ibland missar man bara för mycket när man är borta!
En Skånetjej flyttar till Taipei:
Skräckslaget hör hon på lokalbefolkningens historier om hur det är att leva längs jordskalvens aktiva linje. "I Sverige har vi minsann inga! Och inte krig eller vulkaner eller tyfoner" säger jag och lyfter på näsan.
Jordbävning?!
En Skånetjej flyttar till Taipei:
Skräckslaget hör hon på lokalbefolkningens historier om hur det är att leva längs jordskalvens aktiva linje. "I Sverige har vi minsann inga! Och inte krig eller vulkaner eller tyfoner" säger jag och lyfter på näsan.
Jordbävning?!
Tuesday, December 16, 2008
Nyttnyttnytt
Jag är inte helt nöjd med mina nya rutiner.
Så jag skriver nyårslöften.
Det här måste styras upp.
Så jag skriver nyårslöften.
Det här måste styras upp.
Monday, December 15, 2008
Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
Varför är jag fortfarande trött som om jag inte hade sovit på en hel vecka?
Varför?!
Varför?!
Sunday, December 14, 2008
Taiwanesisk jul...
... firas främst i köpcenteren. Här ses renarna, dragande på en släde fullastad med paket från Coach, i full galopp mot vårt närbelägna Breeze Malls huvudentréé.
Pepparkakshus, det största jag kan minnas att jag någonsin sett, är en ståtlig prydnad i samma shoppingcenter.
Luciafirandet som anordnades av Svenska Export rådet i Taipei igår den 13.e december bidrog till en härlig dos julnostalgi för min del. Tillsammans med ett gäng entusiastiska studenter och en grupp härliga barn tjänstgjorde jag i kören. (med lite god vilja kan ni se mig skymtas i bakrunden) Här hade jag också möjligheten att bjuda in familjen Chang på ett för dem ovanligt och spännande evenemag och till vår allas förtjusning fanns det såklart gränslöst med julsnacks. Pappa Chang drack många koppar vinglögg, jag högg i Lussebullarna och Winson var förtjust mackorna med julskinka.
Om än vackert så är ju allting så extrem stort och glittrande...
Söndag
Okej då är kimchi-TV slut för den här gången. Kanske det finns en säsong 2 på marknaden snart?
Sitter här och undrar vad jag ska lyckas klämma fram tjugo A4 om?!
Ska jag skriva om Taiwan?
Eller ska använda story om den lilla pojken som jag redan skrivit två texter om?
Vad ska jag skriva om?
Och hur ska jag lyckas få fram en snygg disposition till imorgon?
(Kunde ju blivit en tråkig 3:e advent annars...)
Sitter här och undrar vad jag ska lyckas klämma fram tjugo A4 om?!
Ska jag skriva om Taiwan?
Eller ska använda story om den lilla pojken som jag redan skrivit två texter om?
Vad ska jag skriva om?
Och hur ska jag lyckas få fram en snygg disposition till imorgon?
(Kunde ju blivit en tråkig 3:e advent annars...)
Friday, December 12, 2008
Tillstånd trötter
För en vecka sedan läste Winson en kinesisk blogg skriven av en taiwanesisk kvinna bosatt i Sverige. Där hittade han kontaktuppgifter till en svensk/taiwanesisk tjej som pluggar på min skolan. Och idag hade jag och Marie ett väldigt trevligt lunchmöte. Ibland är det lustigt hur folk kommer i kontakt med varandra.
Annars är det trött Emma som välkomnar en ny helg. Imorgon ska vi hinna med bröllop och Lucia firande. På söndag har jag en skrivuppgift att ta itu med. Sen fortsätter karusellen. Ser verkligen fram emot att avsluta skrivarkursen! De sista veckorna har arbetsbördan i kinesiskan ökat och jag känner att jag behöver mer fritid på helgerna för att koppla av. Som det är nu är skrivandet en ständig helgläxa.
Nu: lite koreansk kimchi-TV!
Annars är det trött Emma som välkomnar en ny helg. Imorgon ska vi hinna med bröllop och Lucia firande. På söndag har jag en skrivuppgift att ta itu med. Sen fortsätter karusellen. Ser verkligen fram emot att avsluta skrivarkursen! De sista veckorna har arbetsbördan i kinesiskan ökat och jag känner att jag behöver mer fritid på helgerna för att koppla av. Som det är nu är skrivandet en ständig helgläxa.
Nu: lite koreansk kimchi-TV!
Thursday, December 11, 2008
Telefonskräck
Min nya lärare gav oss den värsta tänkbara läxan:
Att ringa till hennes telefonsvarare och prata in ett meddelande.
Jag insåg inte hur nervös jag var inför detta.
Jag tycker att jag med åren duktigt bearbetat min telefonskräck.
Men det hjälpte tydligen inte när jag nu skulle debutera på kinesiska.
I 30 sekunder, jag skrev manus och jag övade, jag märkte ut toner och lät Winson ringa upp i förväg för att kolla att det verkligen var svararen som gick in.
Herregud, vad min röst skakade.
Men nu har jag gjort det.
Och Winson sa i alla fall att det lät bra.
Att ringa till hennes telefonsvarare och prata in ett meddelande.
Jag insåg inte hur nervös jag var inför detta.
Jag tycker att jag med åren duktigt bearbetat min telefonskräck.
Men det hjälpte tydligen inte när jag nu skulle debutera på kinesiska.
I 30 sekunder, jag skrev manus och jag övade, jag märkte ut toner och lät Winson ringa upp i förväg för att kolla att det verkligen var svararen som gick in.
Herregud, vad min röst skakade.
Men nu har jag gjort det.
Och Winson sa i alla fall att det lät bra.
Tuesday, December 9, 2008
Okej den där utmaningen...
som jag fick av Marie (var det i förra veckan?)
Regler:
1. Publicera reglerna på din blogg.
2. Svara på de sex 8-sakerna
3. Meddela de utmanade på deras bloggar
8 favoritprogram
1. Den koreanska kimchi-såpan (som jag inte har en aning om vad den heter)
2. Scrubs
3. Sex and the City
4. Ugly Betty
5. Ally McBeal
6. Robins
7.Julkalendern
8. Heroes
8 saker jag gjorde igår
1. Pratade främmande språk
2. Pluggade
3. Somnade tidigare än vanligt
4. Övad Lucia-sånger
5. Undervisade svenska
6. Åt europeiskt bröd
7. Höll bloggen tyst
8. Läste en oerhört tråkig roman
8 saker jag ser fram emot
1. Nästa aha-upplevelse gällande det kinesiska språket
2. Nästa utflykt (var som helst) ur kära Taipei
3. Flytta tillbaka till Sverige
4. Att Winson kommer till Sverige
5. Sova
6. Läsa en trevlig roman
7. Prata med mamma (o pappa o mormor o alla)
8. Öppna julklappar
8 favoritrestauranger
1. Den vegetariska lunch buffén mitt emot min skola
2. Sushi Express
3. Flavours
4. Amigo
5. Lite Mer
6.Det skabbiga stam-haket i vårt kvarter
8 saker på min önskelista
1. Jullov
2. vad-som-helst-för-lov (ledigt från skolan)
3. Ett par stövlar
4. Nya skor i allmänhet
5. Ett eget hus
6. Tips på fler roliga bloggar att läsa
7. Att få ändra lite regler i den här utmaningstävlingen
8. Att svenska kronan går upp
8 personer jag utmanar
1. Bettie
2. Lina
3. Lina (ja, syrran där har du en utmaning!)
4. A Swedish American in Sweden
5. Lotta
6. Agneta
7. Kriss
8. Mamma och Pappa
Regler:
1. Publicera reglerna på din blogg.
2. Svara på de sex 8-sakerna
3. Meddela de utmanade på deras bloggar
8 favoritprogram
1. Den koreanska kimchi-såpan (som jag inte har en aning om vad den heter)
2. Scrubs
3. Sex and the City
4. Ugly Betty
5. Ally McBeal
6. Robins
7.Julkalendern
8. Heroes
8 saker jag gjorde igår
1. Pratade främmande språk
2. Pluggade
3. Somnade tidigare än vanligt
4. Övad Lucia-sånger
5. Undervisade svenska
6. Åt europeiskt bröd
7. Höll bloggen tyst
8. Läste en oerhört tråkig roman
8 saker jag ser fram emot
1. Nästa aha-upplevelse gällande det kinesiska språket
2. Nästa utflykt (var som helst) ur kära Taipei
3. Flytta tillbaka till Sverige
4. Att Winson kommer till Sverige
5. Sova
6. Läsa en trevlig roman
7. Prata med mamma (o pappa o mormor o alla)
8. Öppna julklappar
8 favoritrestauranger
1. Den vegetariska lunch buffén mitt emot min skola
2. Sushi Express
3. Flavours
4. Amigo
5. Lite Mer
6.Det skabbiga stam-haket i vårt kvarter
8 saker på min önskelista
1. Jullov
2. vad-som-helst-för-lov (ledigt från skolan)
3. Ett par stövlar
4. Nya skor i allmänhet
5. Ett eget hus
6. Tips på fler roliga bloggar att läsa
7. Att få ändra lite regler i den här utmaningstävlingen
8. Att svenska kronan går upp
8 personer jag utmanar
1. Bettie
2. Lina
3. Lina (ja, syrran där har du en utmaning!)
4. A Swedish American in Sweden
5. Lotta
6. Agneta
7. Kriss
8. Mamma och Pappa
Saturday, December 6, 2008
Har varit på akuten och fått hostpiller...
...nu jäklar ska här hostas!
Snacka om effektiv organisering. Om jag säger att det var läkaren själv som satt bakom luckan i receptionen så ljuger jag. Men när jag gick därifrån kände jag mig lite undrande. Tänk...
* Anmälan
* Väntan på att en sjuksyrra ska visa in mig i behandlingrummet
* Samtal med läkaren
* Väntan på att läkaren skriver recept
* Betalning
* Köpa medecin
... på cirka 15 min?!
Snacka om effektiv organisering. Om jag säger att det var läkaren själv som satt bakom luckan i receptionen så ljuger jag. Men när jag gick därifrån kände jag mig lite undrande. Tänk...
* Anmälan
* Väntan på att en sjuksyrra ska visa in mig i behandlingrummet
* Samtal med läkaren
* Väntan på att läkaren skriver recept
* Betalning
* Köpa medecin
... på cirka 15 min?!
Friday, December 5, 2008
Helgen kommer springande emot mig...
Med tanke på att jag höll mig borta igår känns det som om jag vill skriva något idag.
Men jag är liksom inte färdig.
Kan bara passa på att säga att min nya klass känns riktigt lovande.
Möjligen har jag fått min absolut bästa lärare hittills.
Men det återstår att se.
Min fredagskväll gavs (nästan) helt ofrivilligt bort till att lära ut engelska. Åt Melissa (taiwaneser och deras uttal; åttaåringen hette visst inte Marissa) men sen också åt entusiastiska Mama och Faster Chang.
Inte för jag hade något emot det. I en timme eller två. Men tanterna får ju aldrig nog! Flickan är astrött och vill hem (men klagar inte det minsta) och jag börjar gäspa.
Och tanterna fortsätter insistera "Melissa, stäng av TV:n. Prata engelska med Emma!".
Och jag bara tänker att det här är våran allas efterlängtade fredagskväll. Tid för vila och nöje. Men det är inte lätt att vara åttaåring i Taiwan.
Men jag är liksom inte färdig.
Kan bara passa på att säga att min nya klass känns riktigt lovande.
Möjligen har jag fått min absolut bästa lärare hittills.
Men det återstår att se.
Min fredagskväll gavs (nästan) helt ofrivilligt bort till att lära ut engelska. Åt Melissa (taiwaneser och deras uttal; åttaåringen hette visst inte Marissa) men sen också åt entusiastiska Mama och Faster Chang.
Inte för jag hade något emot det. I en timme eller två. Men tanterna får ju aldrig nog! Flickan är astrött och vill hem (men klagar inte det minsta) och jag börjar gäspa.
Och tanterna fortsätter insistera "Melissa, stäng av TV:n. Prata engelska med Emma!".
Och jag bara tänker att det här är våran allas efterlängtade fredagskväll. Tid för vila och nöje. Men det är inte lätt att vara åttaåring i Taiwan.
Wednesday, December 3, 2008
En seg start
Jag debuterade i min nya klass med en milt sagt våldsam hostattack. När jag nu tänker på hur jag fick springa till toaletten och torka tårarna förundras jag över vilken kraft det finns i hostmusklerna! Ännu pinsammare var det på bussen hem. Stackars tanten bredvid mig höll sig till säteskanten och flydde snabbare än kvickt så fort en alternativ plats blev ledig. Imorgon är det jag som bär mask över munnen - för det gör man ju i Asien (Taiwan?)
Min nya lärare kunde inte förstå hur jag överlevt i Taiwan under fem månader utan kinesiskt namn. När jag förklarade att min pojkvän och hans familj kallar mig EMMA så hade hon redan bestämt sig för att på mandarinlektionerna går inte detta för sig. Jag kunde själv bestämma om jag ville att hon skulle välja ett namn åt mig eller om jag tänkte göra det själv. Snabbt och lustigt så hände det sig så att i fortsättningen kallas jag i skolan för AIMA, den kinesiska uttals översättningen av Emma. Det kan jag väl leva med.
I övrigt så verkar det varken bättre eller sämre än att jag har en utmaning att ta itu med. Det har jag Marie, en ny bekant i bloggsfären, att tacka för. Verkar funka lite som en sanning-eller-konka lek. Fast man får skriva. Vilket gör det mycket mer kontrollerat och sofistikerat och på det hela taget betydligt roligare. Så det kan jag väl också leva med. Fortsättning följer...
Min nya lärare kunde inte förstå hur jag överlevt i Taiwan under fem månader utan kinesiskt namn. När jag förklarade att min pojkvän och hans familj kallar mig EMMA så hade hon redan bestämt sig för att på mandarinlektionerna går inte detta för sig. Jag kunde själv bestämma om jag ville att hon skulle välja ett namn åt mig eller om jag tänkte göra det själv. Snabbt och lustigt så hände det sig så att i fortsättningen kallas jag i skolan för AIMA, den kinesiska uttals översättningen av Emma. Det kan jag väl leva med.
I övrigt så verkar det varken bättre eller sämre än att jag har en utmaning att ta itu med. Det har jag Marie, en ny bekant i bloggsfären, att tacka för. Verkar funka lite som en sanning-eller-konka lek. Fast man får skriva. Vilket gör det mycket mer kontrollerat och sofistikerat och på det hela taget betydligt roligare. Så det kan jag väl också leva med. Fortsättning följer...
Tuesday, December 2, 2008
*Heart touching*
Imorgon börjar skolan kl 10.20, ny lärare och nya klasskamrater. Idag har jag legat på soffan och förundrats över den svenska public servicen och SVT:s webbportal. Såklart har jag sett julkalendern! Nicole har rest till Australien och vi undrar när vi får se henne igen... Men det trevligaste av allt var att, när jag satt här i min ensamhet, kom min kära vän Lee och ringde på dörren - eftersom porten där nere varit öppen lyckades hon verkligen överraska mig - och jag insåg att det var första gången under min tid här i Taiwan som någon oanmält besökte mig här enbart för att se hur det var med mig.
Monday, December 1, 2008
Inställda aktiviteter:
* Åka till Europeiska skolan för svenskundervisning
* Skrivuppgift nr 16
* Shoppingtur/annat nöje med Lee
Istället har jag haft ganska tråkigt, höjt konsumtionen av salmiakpastiller och vatten och surfat på svt.se i jakt på intressanta tv program. Det hela slutade med att jag letade fram Winsons dvd-samling. Nu är klockan 19.02 och jag har nyss sett klart "The Hoilday". Sova snart?
* Skrivuppgift nr 16
* Shoppingtur/annat nöje med Lee
Istället har jag haft ganska tråkigt, höjt konsumtionen av salmiakpastiller och vatten och surfat på svt.se i jakt på intressanta tv program. Det hela slutade med att jag letade fram Winsons dvd-samling. Nu är klockan 19.02 och jag har nyss sett klart "The Hoilday". Sova snart?
Sunday, November 30, 2008
Förkylning
Här sitter jag, snörvlar och dricker te. Det är söndag, klockan är tolv och jag har såklart en skrivuppgift att trolla fram en lösning till. W är tyst - han har kommit in i den spännande delen efter sid 350. (Själv lämnade jag Stieg Larssons första bakom mig redan förra veckan.)
Igår var vi en sväng på Europeiska skolans julbasar. Jag fick smaka knäck medans W förundrades av hur många utländska barn det finns i Taipei. Kvällen innebar en middag med storfamiljen på thailändsk restaurang. Det var såklart jättegott och inte behöver jag väl tillägga att det var en utdragen tillställning där de flesta åt mer vars än vad två pers någosin behövt för att må bra? Innan vi avslutade kvällen åkte vi och tittade på det nya hus som Christina och hennes man nyss köpt. Ligger en bit söder om Taipei City och var ett väldigt stort och fint hus!
Trots en hel del aktivitet igår gick jag på halvfart, och det gör jag fortfarande. En rejäl förkylning har jag dragit på mig. Kanske för att vinden var överraskande kall när jag var ute och gick i fredags? Hur som helst lär jag stanna här i soffan idag.
Igår var vi en sväng på Europeiska skolans julbasar. Jag fick smaka knäck medans W förundrades av hur många utländska barn det finns i Taipei. Kvällen innebar en middag med storfamiljen på thailändsk restaurang. Det var såklart jättegott och inte behöver jag väl tillägga att det var en utdragen tillställning där de flesta åt mer vars än vad två pers någosin behövt för att må bra? Innan vi avslutade kvällen åkte vi och tittade på det nya hus som Christina och hennes man nyss köpt. Ligger en bit söder om Taipei City och var ett väldigt stort och fint hus!
Trots en hel del aktivitet igår gick jag på halvfart, och det gör jag fortfarande. En rejäl förkylning har jag dragit på mig. Kanske för att vinden var överraskande kall när jag var ute och gick i fredags? Hur som helst lär jag stanna här i soffan idag.
Friday, November 28, 2008
Som sagt, detta är mitt jullov
Efter ännu en dags strövande i mitt närområdes shoppingpalats inser jag att jag har precis lika mycket julstämning nu som jag brukar ha i slutet av november. Och eftersom jag inte alls har någon plan på vad som ska hända när det faktiskt blir jul så passar jag på att köpa julkort och titta på tomtar. Jag nynnar med i musiken som spelas och jag ler - som jag ler, för jul det är ju ändå glädje!
Detta blir andra gången som jag, dels firar jul utan min familj och dels firar jul utomlands. För två år sedan var jag i Australien och jag minns att jag då tyckte det var ganska skönt att ha en paus från traditionellt julfirande. Det var 35+ och jag umgicks med främlingar på ett hostel i en håla utanför Townsville i Queensland. För mig var det bara en annorlunda upplevelse och hade inget med julen. För i den miljön var det bara absurdt att tänka på julen. Så som jag känner julen passade den absolut inte in där och det gjorde mig inget att den pågick någon annan stans utan mig och den lilla saknad jag kände just då hanterade jag enkelt med att tänka på all stress som jag istället slapp.
Men jag minns också hur märkligt det kändes efteråt. För en årscykel passerar inte oberört och i en årscykel hör det till att man firar jul. Någon gång i mars började det bli lite svalare i Melbourne och jag insåg att när jag väl skulle åka hem var jag tvungen att förstå att det inte längre var september i Sverige. När jag landade i Köpenhamn i slutet av maj var det med en längtan som jag behöll ända tills nästa jul då jag kunde fira den med familjen.
Det här året tror jag att jag kommer vara mer närvarande. Med det menar jag att jag är mycket mer närvarande i de förändringar som sker där hemma, även om jag inte själv är på plats. Kanske har det helt enkelt med Skype att göra. Kanske är det för att min vistelse i Taipei är en mycket mer medveten del i mitt liv. När jag reste till Australien tog jag liksom en paus, när jag reste till Taiwan var det för att mitt liv helt enkelt var tvunget att pågå här för ett tag. Och i mitt liv, på mitt lilla vis, firar jag jul. En gång om året.
Detta blir andra gången som jag, dels firar jul utan min familj och dels firar jul utomlands. För två år sedan var jag i Australien och jag minns att jag då tyckte det var ganska skönt att ha en paus från traditionellt julfirande. Det var 35+ och jag umgicks med främlingar på ett hostel i en håla utanför Townsville i Queensland. För mig var det bara en annorlunda upplevelse och hade inget med julen. För i den miljön var det bara absurdt att tänka på julen. Så som jag känner julen passade den absolut inte in där och det gjorde mig inget att den pågick någon annan stans utan mig och den lilla saknad jag kände just då hanterade jag enkelt med att tänka på all stress som jag istället slapp.
Men jag minns också hur märkligt det kändes efteråt. För en årscykel passerar inte oberört och i en årscykel hör det till att man firar jul. Någon gång i mars började det bli lite svalare i Melbourne och jag insåg att när jag väl skulle åka hem var jag tvungen att förstå att det inte längre var september i Sverige. När jag landade i Köpenhamn i slutet av maj var det med en längtan som jag behöll ända tills nästa jul då jag kunde fira den med familjen.
Det här året tror jag att jag kommer vara mer närvarande. Med det menar jag att jag är mycket mer närvarande i de förändringar som sker där hemma, även om jag inte själv är på plats. Kanske har det helt enkelt med Skype att göra. Kanske är det för att min vistelse i Taipei är en mycket mer medveten del i mitt liv. När jag reste till Australien tog jag liksom en paus, när jag reste till Taiwan var det för att mitt liv helt enkelt var tvunget att pågå här för ett tag. Och i mitt liv, på mitt lilla vis, firar jag jul. En gång om året.
Thursday, November 27, 2008
Mitt lilla jullov
Har precis varit på IKEA och investerat 472 NTD i julen. Lite får det ju ändå vara värt! + 50 dollar för ett paket pepparkakor. Slängde nämligen det gamla igår. Kackerlackorna hade hittat dit...
Det är ganska fantastisk ändå, att när man går omkring här i Asien, en plats där man inte har en enda ledig stund att fira själva julen på, så är det pyntat och spelas julsånger genom hela shoppingcentret. Den största skillnaden är att nog att stämning här bara är mysig och inte det minsta tok stressig - och, man slipper frysa!
Klockan är nu 14.27 här och så här långt har jag njutit av varenda sekund. Jag är helt ledig från skolan fram tills på onsdag. Egentligen tycker jag det är ett fånigt kort lov mellan två tre månader långa terminer, bara fyra skoldagar, men kanske är det just därför att det är så kort som jag inser att jag måste ta vara på varje stund. Här ska vilas!
Då ska vi se hur pyntet gör sig på väggen =)
Det är ganska fantastisk ändå, att när man går omkring här i Asien, en plats där man inte har en enda ledig stund att fira själva julen på, så är det pyntat och spelas julsånger genom hela shoppingcentret. Den största skillnaden är att nog att stämning här bara är mysig och inte det minsta tok stressig - och, man slipper frysa!
Klockan är nu 14.27 här och så här långt har jag njutit av varenda sekund. Jag är helt ledig från skolan fram tills på onsdag. Egentligen tycker jag det är ett fånigt kort lov mellan två tre månader långa terminer, bara fyra skoldagar, men kanske är det just därför att det är så kort som jag inser att jag måste ta vara på varje stund. Här ska vilas!
Då ska vi se hur pyntet gör sig på väggen =)
Wednesday, November 26, 2008
Hur blir man ambassadör?
Ikväll har jag varit på Luciaövning i Svenska Exportrådets lokaler. Jo det är sant, vi har en stadig kör på över tio pers som ska utökas med lika många barn. Sveriges vårat favorithelgon kommer bli stolt den 13:e december!
När jag vandrade runt där i lokalerna undrade såklart vad folk som jobbar där egentligen gör. Vad har de för utbildning och hur hamna dom där? Eftersom Taiwan inte är en erkänd självständig stat har Sverige (och jag tror i princip alla andra länder) ingen ambassad där. Däremot har de ett Exportråd där en anställd sysslar med ambassadfrågor. I detta fallet vet jag att hon har en bakrund som översättare och fick jobbet genom sina språkkunskaper. Men i allmänhet; vad gäller om man vill arbeta med ambassadfrågor? Någon som vet?!
När jag vandrade runt där i lokalerna undrade såklart vad folk som jobbar där egentligen gör. Vad har de för utbildning och hur hamna dom där? Eftersom Taiwan inte är en erkänd självständig stat har Sverige (och jag tror i princip alla andra länder) ingen ambassad där. Däremot har de ett Exportråd där en anställd sysslar med ambassadfrågor. I detta fallet vet jag att hon har en bakrund som översättare och fick jobbet genom sina språkkunskaper. Men i allmänhet; vad gäller om man vill arbeta med ambassadfrågor? Någon som vet?!
Målmedveten uppfostran
Igår kväll kom W:s faster på besök och med sig hade hon sina barnbarn åttaåriga Marissa och fyraårige Harry. Både Mama och Faster Chang fnissad och trissade och insisterade att den stackars åttaåringen "oh, kan ju prata engelska med Emma". Jag tänkte herregud och tog mig för pannan, nu vill de att vi ska leka skola.
Men så gömde sig tanterna bakom soffan, Marissa övervann sin blyghet och jag började min utfrågning. Jodå, hon både förstod och kunde prata och hennes uttal slog W:s på fingrarna. Det visade sig att hon gått i engelskskola två kvällar i veckan sedan hon var fyra år.
Marissas föräldrar pratar inte engelska. De betalar stora pengar för hennes "fritidsnöje". Det handlar enbart om att de anser att det är oerhört viktigt för henne att få möjligheten att lära sig engelska. Så tidigt som möjligt, så bra som möjligt.
Inga svenska åttaåringar pratar så bra engelska som Marissa. Men visst hade vi i Sverige tyckt synd om barnet och ansett att hennes lediga kvällar var till för lek och vila? Hur mycket planering och målvedmetenhet krävs för att kunna ge sina barn de bästa förutsättningarna i livet? Är det så att vi ibland är lite väl självgoda i Sverige? Vi tycker kanske att vi har det så bra som det är så att vi missar poängen med att ge dem det där lilla extra?
Jag hoppas iallafall Marissa får leka mycket på sina engelkaslektioner...
Men så gömde sig tanterna bakom soffan, Marissa övervann sin blyghet och jag började min utfrågning. Jodå, hon både förstod och kunde prata och hennes uttal slog W:s på fingrarna. Det visade sig att hon gått i engelskskola två kvällar i veckan sedan hon var fyra år.
Marissas föräldrar pratar inte engelska. De betalar stora pengar för hennes "fritidsnöje". Det handlar enbart om att de anser att det är oerhört viktigt för henne att få möjligheten att lära sig engelska. Så tidigt som möjligt, så bra som möjligt.
Inga svenska åttaåringar pratar så bra engelska som Marissa. Men visst hade vi i Sverige tyckt synd om barnet och ansett att hennes lediga kvällar var till för lek och vila? Hur mycket planering och målvedmetenhet krävs för att kunna ge sina barn de bästa förutsättningarna i livet? Är det så att vi ibland är lite väl självgoda i Sverige? Vi tycker kanske att vi har det så bra som det är så att vi missar poängen med att ge dem det där lilla extra?
Jag hoppas iallafall Marissa får leka mycket på sina engelkaslektioner...
Tuesday, November 25, 2008
Nagot jag aldrig gjort forr...
Sitter i skolan o vantar pa att tiden ska passera
Jag satt tva timmar pa biblioteket sen tog jag en promenad o hamna vilse
Nu ar jag tillbaka
Jag passar pa att skriva ett menlost blooginlagg
Kanns mongo att sakna de tre fundamentala vokalerna
@ och ? sitter pa fel stallen
Hur klarar alla dom andra spraken sig?
Visst har jag anvant kinesdatorer forr
men jag har hunnit bli sa van vid min lilla vita
Den har passerat nu, tiden
Bara en timme kvar
Sen ar det date
Language exchange
Med en tjej som sa garna vill lara sig svenska
50 min och jag maste ju ata ocksa
Jag satt tva timmar pa biblioteket sen tog jag en promenad o hamna vilse
Nu ar jag tillbaka
Jag passar pa att skriva ett menlost blooginlagg
Kanns mongo att sakna de tre fundamentala vokalerna
@ och ? sitter pa fel stallen
Hur klarar alla dom andra spraken sig?
Visst har jag anvant kinesdatorer forr
men jag har hunnit bli sa van vid min lilla vita
Den har passerat nu, tiden
Bara en timme kvar
Sen ar det date
Language exchange
Med en tjej som sa garna vill lara sig svenska
50 min och jag maste ju ata ocksa
Monday, November 24, 2008
Adventsmys
I närheten av Europeiska skolan finns ett tyskt bageri. Varje måndag när jag är i trakterna brukar jag passa på att köpa bröd.
Jag brukar ta tid på mig att välja - jag är ju ändå på ett europeiskt bageri i Taipei och det är ju ändå bröd det handlar om - men gick det snabbt att bestämma sig för en oliv foccacia och ett väldoftande rågbröd. Istället fördrev jag det långa besöket med att förundras av det nyinkomna julsortimentet. En hell vägg full med importerade choklad-julkalendrar. Man kunde till och med välja motiv! Och lustigt dekorerade pepparkakor, redo att hängas i gran (som få av oss ändå har)
Och så kom jag på en sak.
Jag ville ju faktiskt inte ha dessa prylar.
Visst var det lockande att ta hem och visa familjen Chang.
Visst var det lockande att bara för att se till att äga vad jag brukar äga vid denna tid om året.
Men ärligt talat.
Chokladen är ju inte god.
Ärligt talat.
250 NTD??! (Typ 70 jä*la spänn?!)
Eller 100 NTD för en liten gulglaserad pepparkaksstjärna?
Så jag bröt IKEA-trenden
(på IKEA har jag vid tillfällen bunkrat både det en och andra som jag aldrig skulle köpt i Sverige)
Det fanns ingen anledning.
(Jag hade ju redan delikat 70%ig Sverigeköpt hemma i mitt skåp.)
Jag kände mig nöjd med att överhuvudtaget ha fått titta på dem.
Och konstaterade att det var nog mitt 2008-års adventsmys.
Jag brukar ta tid på mig att välja - jag är ju ändå på ett europeiskt bageri i Taipei och det är ju ändå bröd det handlar om - men gick det snabbt att bestämma sig för en oliv foccacia och ett väldoftande rågbröd. Istället fördrev jag det långa besöket med att förundras av det nyinkomna julsortimentet. En hell vägg full med importerade choklad-julkalendrar. Man kunde till och med välja motiv! Och lustigt dekorerade pepparkakor, redo att hängas i gran (som få av oss ändå har)
Och så kom jag på en sak.
Jag ville ju faktiskt inte ha dessa prylar.
Visst var det lockande att ta hem och visa familjen Chang.
Visst var det lockande att bara för att se till att äga vad jag brukar äga vid denna tid om året.
Men ärligt talat.
Chokladen är ju inte god.
Ärligt talat.
250 NTD??! (Typ 70 jä*la spänn?!)
Eller 100 NTD för en liten gulglaserad pepparkaksstjärna?
Så jag bröt IKEA-trenden
(på IKEA har jag vid tillfällen bunkrat både det en och andra som jag aldrig skulle köpt i Sverige)
Det fanns ingen anledning.
(Jag hade ju redan delikat 70%ig Sverigeköpt hemma i mitt skåp.)
Jag kände mig nöjd med att överhuvudtaget ha fått titta på dem.
Och konstaterade att det var nog mitt 2008-års adventsmys.
Sunday, November 23, 2008
Jag har det bra här
(Efter en stunds aning gnällig attityd är det dax att vara positiv igen)
Vi har jäkligt schysst väder.
Inte varmt, inte kallt.
Man kan ha kläder utan att svettas.
Man kan ta av dom utan att frysa.
Man kan sitta i den lilla parken på andra sidan gatan och läsa hela dagen.
Eller som jag; ta med sig datorn och jobba med en skrivuppgift.
Att vårt trådlösa räckte ända hit var mest en bonus.
Vi har jäkligt schysst väder.
Inte varmt, inte kallt.
Man kan ha kläder utan att svettas.
Man kan ta av dom utan att frysa.
Man kan sitta i den lilla parken på andra sidan gatan och läsa hela dagen.
Eller som jag; ta med sig datorn och jobba med en skrivuppgift.
Att vårt trådlösa räckte ända hit var mest en bonus.
Saturday, November 22, 2008
Japp, då drog hon gardinerna för fönstret...
För det är ju lördag och dax att slösa bort sin tid med en koreansk dokusåpa.
De andra två sitter vid vars en dator.
W har försvunnit.
Okej, kanske inte doku...
Men jag måste ut. För jag blir bara elakare och elakare.
De andra två sitter vid vars en dator.
W har försvunnit.
Okej, kanske inte doku...
Men jag måste ut. För jag blir bara elakare och elakare.
Vi är fortfarande inte vänner
Solen skiner, himlen är blå och jag anar en bris därute.
En skymt av vattnet, några träd och en öppen vy.
En joggingtur längs havet?
En strosande promenad på stan?
Det kunde varit helt underbart.
Därför är jag är fortfarande arg på Taipei.
När ska jag sluta slösa bort mitt liv på en massa ilska?
En skymt av vattnet, några träd och en öppen vy.
En joggingtur längs havet?
En strosande promenad på stan?
Det kunde varit helt underbart.
Därför är jag är fortfarande arg på Taipei.
När ska jag sluta slösa bort mitt liv på en massa ilska?
Friday, November 21, 2008
Ska vi göra en beställning?
På tunnelbanan på vägen hem studerade jag en medpassagerares mycket spaciga barnvagn. Huven och sitsen gick i ett och det fanns nät med blixtlås öppningar både fram och bak. Intressant, tänkte jag, undrar vilken liten som bor därinne? Så smart, funderade jag vidare, antingen kan man öppna ryggen för att bädda in en liggande bebis eller så kan man öppna framtill om barnet är sittandes och vill titta ut på omvärlden...
Just idag var det stängt på båda håll, där kunde man sova tryggt, välskyddad från Taipeis aggressiva attackerande av nya intryck. Och då såg jag en underlig rörelse... vad i hela...?!
Nog för att det gömde sig en sötnos därinne, men jag hade inte räknat med att den skulle ha långa öron, svans och fyra ben!
Så, Kriss, jag vet vilka promenader dina raska små ben är kappabla till.
Kanske din lilla skyddsling kommer bli trött om tassen?
Just idag var det stängt på båda håll, där kunde man sova tryggt, välskyddad från Taipeis aggressiva attackerande av nya intryck. Och då såg jag en underlig rörelse... vad i hela...?!
Nog för att det gömde sig en sötnos därinne, men jag hade inte räknat med att den skulle ha långa öron, svans och fyra ben!
Så, Kriss, jag vet vilka promenader dina raska små ben är kappabla till.
Kanske din lilla skyddsling kommer bli trött om tassen?
Host, host
Efter en tid i värmen brukar jag uppleva den kyliga luften uppfriskande. Ibland är syret så krispigt att jag blir helt snurrig i huvudet, måste sätta sig ner för att kunna låta lungorna komma ikapp efter den chockartade omställningen. Som om man överdoserat och det utlösts en allergisk reaktion.
Dock brukar det handla om för mycket av det goda.
Frisk luft kan visst katalysera våldsamma reaktioner man brukar liksom inte dö av det.
Men här i Taipei har jag upplevt att den uppfriskande höstluften har en förgiftande bieffekt.
Jag frågade Winson igår hur det kunde komma sig att jag besvärades mer av stadens avgaser sedan vädret vänt och blivit kyligare. Läs väl, han är en smart kille och jag ska ju inte inbilla mig att jag har en framtid som ingegör:
När det är varmt så stiger luften och avgaserna med den.
När det blir kallt blir den blöta Taiwanluften tung och faller lagom ner i inandningshöjd.
Fuck you, Taipei - vi kommer aldrig bli överens, du och jag.
Dock brukar det handla om för mycket av det goda.
Frisk luft kan visst katalysera våldsamma reaktioner man brukar liksom inte dö av det.
Men här i Taipei har jag upplevt att den uppfriskande höstluften har en förgiftande bieffekt.
Jag frågade Winson igår hur det kunde komma sig att jag besvärades mer av stadens avgaser sedan vädret vänt och blivit kyligare. Läs väl, han är en smart kille och jag ska ju inte inbilla mig att jag har en framtid som ingegör:
När det är varmt så stiger luften och avgaserna med den.
När det blir kallt blir den blöta Taiwanluften tung och faller lagom ner i inandningshöjd.
Fuck you, Taipei - vi kommer aldrig bli överens, du och jag.
Thursday, November 20, 2008
En dag kommer storyn...
Jag språkade med min vän Robin @ msn häromdan.
Han tycker också att jag ska skriva en roman om mitt äventyr i Taijbadan.
Mm, den tanken har tänkts förr...
Jag har så mycket jag vill skriva.
Och så många ursäkter varför jag inte gör det.
Men...
Life is busy. Time flies.
En dag kanske man vaknar upp och har blivit gammal?
Kanske är det så iallafall?!
Jag som brukar säga: men Mormor, så måste man väl inte tänka?
Gå och lägg dig, Emma!
Så ses vi imorgon o imorgon är vi alla fortfarande unga.
Han tycker också att jag ska skriva en roman om mitt äventyr i Taijbadan.
Mm, den tanken har tänkts förr...
Jag har så mycket jag vill skriva.
Och så många ursäkter varför jag inte gör det.
Men...
Life is busy. Time flies.
En dag kanske man vaknar upp och har blivit gammal?
Kanske är det så iallafall?!
Jag som brukar säga: men Mormor, så måste man väl inte tänka?
Gå och lägg dig, Emma!
Så ses vi imorgon o imorgon är vi alla fortfarande unga.
Män som hatar Kvinnor - bestseller i Taipei
"Hur långt har du kommit?"
"Sidan 227"
"Haha, jag vinner!"
"Berätta inte!"
Winson och jag sitter och läser. Samma roman. På två vitt skilda språk.
Lite annorlunda är vi?
"Sidan 227"
"Haha, jag vinner!"
"Berätta inte!"
Winson och jag sitter och läser. Samma roman. På två vitt skilda språk.
Lite annorlunda är vi?
Wednesday, November 19, 2008
Det straffar sig alltid...
...att vara kaxig...
Över en natt! Idag har jag haft både långärmat och jacka, sjal och byxorna ordentligt neddragna över skokanten. Och det är plötsligt mycket varmare inne än ute. Vad händer?!
Men det som förvånar mig mest är mörkret; här är så jämngrått att det kunde vara Skåne...
Men inte är det synd om mig, by the end of the day; vem sitter barfota, shorts o t-thirt och är varm i pannan?
Hur har ni det idag?
Över en natt! Idag har jag haft både långärmat och jacka, sjal och byxorna ordentligt neddragna över skokanten. Och det är plötsligt mycket varmare inne än ute. Vad händer?!
Men det som förvånar mig mest är mörkret; här är så jämngrått att det kunde vara Skåne...
Men inte är det synd om mig, by the end of the day; vem sitter barfota, shorts o t-thirt och är varm i pannan?
Hur har ni det idag?
Relationen mellan Taiwan och Kina
En svensk i Taiwan skrev den 16 nov ett utförligt blogginlägg som ganska enkelt förklarar den komplicerade relation mellan Taiwan och Kina. För er som är intresserade och vill ha lite förtydligande i historien bakom rekommenderar jag följande läsning: http://www.theforgetful.com/
Tuesday, November 18, 2008
Idag har jag upplevt något märkligt
Det är kallt ute och varmt inne.
För första gången på väldigt länge är allting precis som det borde vara.
Taiwaneserna tycker det är very very cold.
De frågar om jag inte ska ha jacka på mig?!
Hahaha!!!
19°C, jag har jeans och ett lager långärmat.
Dom har ingen aning....
För första gången på väldigt länge är allting precis som det borde vara.
Taiwaneserna tycker det är very very cold.
De frågar om jag inte ska ha jacka på mig?!
Hahaha!!!
19°C, jag har jeans och ett lager långärmat.
Dom har ingen aning....
Monday, November 17, 2008
Och nu...
... sitter vi här och tittar på hårresande cirkus. Bokstavligt talat; Ws nedladdning i tvrutan från någon very famous group jag fortfarande inte vet namnet på men som sannerligen kan sin akrobatik...
... jag har nyss tvättat bort överflödet från en välgörande ansiktsmask som Mama Chang vänligen uppmanade mig att prova. Mitt ansikte är just nu uppenbart lenare än någon av mina kroppsdelar någonsin någonsin varit förr men jag oroar mig ändå lite för att den där utlovade whitening effect ska slå in som en ovälkommen baksmälla när jag vaknar imorgon...
Gonatt!
... jag har nyss tvättat bort överflödet från en välgörande ansiktsmask som Mama Chang vänligen uppmanade mig att prova. Mitt ansikte är just nu uppenbart lenare än någon av mina kroppsdelar någonsin någonsin varit förr men jag oroar mig ändå lite för att den där utlovade whitening effect ska slå in som en ovälkommen baksmälla när jag vaknar imorgon...
Gonatt!
Svenskundervisning vid Europeiska skolan
Kanske har jag nämnt att jag varje måndag besöker Europeiska skolan här i Taipei? I brist på meningsfull svenskspråkig aktivitet erbjöd jag min assistans vid svenskundervisningen där och jag välkomnades glatt i början av september. Sedan dess har "jobbet" bestått i att vara assistent till sjuåriga Annika, den yngsta av svensk-gruppens drygt tio elever. Annika har en svensk pappa och en taiwanesisk mamma och eftersom familjen bor i här i Taiwan är mandarin hennes huvudspråk. Detta leder oss ofta till följande fras:
Jag: "Vet du vad... är för något?"
Hon: "Jag vet, men vet inte hur man sa."
Hon menar naturligtvis att hon förstår ordet, men inte hur hon ska förklara det på svenska. Väldigt ofta pratar hon svenska med kinesik logik i form av meningsbyggnad och uteblivna verbböjningar. Detta är såklart jätteintressant för min som själv läser kinesiska och som har en pojkvän som pratar engelska efter liknande mönster. Och självklart tänker jag också att om/när Winson och jag får barn kommer det verkligen att bli intressant att följa deras språkutveckling!
Idag berättade vår lärare Marie-Louise att efter nyår kommer vi få tillskott av en gäng nya sexåringar och hon hoppades stort på min fortsatta hjälp. Till detta lovades en välkommen avlöning och samtidigt kommer det bli utmanande. Att hålla reda på en snäll unge som Annika är ju bara roligt, men hur ska det gå med ett helt gäng som kanske inte alls vill sitta still?
Jag: "Vet du vad... är för något?"
Hon: "Jag vet, men vet inte hur man sa."
Hon menar naturligtvis att hon förstår ordet, men inte hur hon ska förklara det på svenska. Väldigt ofta pratar hon svenska med kinesik logik i form av meningsbyggnad och uteblivna verbböjningar. Detta är såklart jätteintressant för min som själv läser kinesiska och som har en pojkvän som pratar engelska efter liknande mönster. Och självklart tänker jag också att om/när Winson och jag får barn kommer det verkligen att bli intressant att följa deras språkutveckling!
Idag berättade vår lärare Marie-Louise att efter nyår kommer vi få tillskott av en gäng nya sexåringar och hon hoppades stort på min fortsatta hjälp. Till detta lovades en välkommen avlöning och samtidigt kommer det bli utmanande. Att hålla reda på en snäll unge som Annika är ju bara roligt, men hur ska det gå med ett helt gäng som kanske inte alls vill sitta still?
Sunday, November 16, 2008
Goda minnen
Idag kom några vänner till Winsons föräldrar hit och vi passade på att titta igenom lite av de bilder som togs under rundresandet tillsammans med min familj. För någon vecka sedan var vi alla i Kaoshiung, idag har vi varit på shoppingrunda här i Taipei. Äntligen har jag inhandlat en eltandborste samt ett par nya hörlurar till min iPod!
Friday, November 14, 2008
Idag...
- är det min vän Lees födelsedag - och jag visste inget i förväg!
- har jag pratat men Mormor på Skype, det var länge sedan och jag saknar henne så!! Även denna gången fick vi kämpa ihärdigt innan Skype gav upp med att försöka bränna tråden för oss =(
-har jag gjort lite research inför min nästa skrivuppgift som ska handla om en barndom i svenskt 50-tal.
-har vi ätit supergod sushi, sashimi och andra japanska läckerheter. Därefter tog vi en promenad till IKEA-varuhuset och shoppade lite mysig tedrickarutrustning. (ovan)
Kanske...?
Lund eller Stockholm. Det är platsen.
Eller kanske Göteborg, om jag hittar en riktigt lockande utbildning där. Men jag har inget kontaktnät där så det ligger just nu under.
Journalisthögskolan? Ska det bli det trots allt?
Isf är det klokt att börja med något annat, så att man har en kandidat först. Vilket ämne? Nutrition, miljövetenskap, människans fysiologi, lingvistik, engelska, spanska, kinesiska, japanska kanske, internationella relationer eller något annat politiskt...?
Eller ska jag grunda som civileekonom? Eller civilingenjör?
Så att det finns chans att man kan får ett trevligt jobb sen?? Vad är ett trevligt jobb?!
Vad är jag intresserad av? Har jag någon passion?
Vad är syftet med en utbildning?
Vad är det jag inte riktigt lyckas ringa in?
Eller kanske Göteborg, om jag hittar en riktigt lockande utbildning där. Men jag har inget kontaktnät där så det ligger just nu under.
Journalisthögskolan? Ska det bli det trots allt?
Isf är det klokt att börja med något annat, så att man har en kandidat först. Vilket ämne? Nutrition, miljövetenskap, människans fysiologi, lingvistik, engelska, spanska, kinesiska, japanska kanske, internationella relationer eller något annat politiskt...?
Eller ska jag grunda som civileekonom? Eller civilingenjör?
Så att det finns chans att man kan får ett trevligt jobb sen?? Vad är ett trevligt jobb?!
Vad är jag intresserad av? Har jag någon passion?
Vad är syftet med en utbildning?
Vad är det jag inte riktigt lyckas ringa in?
Thursday, November 13, 2008
Och framtidsgrubblerier!
Vad jag annars grubblar en del på är min framtida utbildning. Jag och Winson ska hem till Sverige nästa sommar och vi ska hitta en lämplig plats att bo på och där ska jag ännu lämpligare ska hitta en universitetsutbildning att läsa. Just nu är jag minst sagt konfunderad. Vad ska man satsa på liksom?
I min barndom ville jag bli författare. I tonåren såg jag mig som en framtida journalist eller forskare inom det samhällsvetenskapliga spektrat. När jag tagit studenten blev jag plötsligt besatt av att bli allvetare kring människokroppens hälsa och bestämde mig för att bli läkare. Den linjen varade ganska länge. Men förra året när jag läste tekniskt basår nickade jag en dag till på tåget hem från skolan i Malmö. När jag vaknade visste jag att jag inte kunde se mig själv lycklig på någon vårdcentral i framtiden. Men jag tyckte det var ganska kul med kemin och matten som jag höll på med så jag tänkte att jag kanske kunde bli ingenjör istället. Jag fastnade för Teknisk Nanovetenskap på LTH.
Och nu är jag i Taipei och pluggar kinesiska. Which makes sense because of my dear friend W...
Jag vill fortfarande skriva.
Jag drömmer fortfarande om ett välbetalt statusjobb inom ett forskningstätt område.
Winson vill bli företagare. Trading Sweden/Taiwan. Eller guida turister.
Vi funderar på att öppna Bed and Breakfast i Skåne och bo där sommartid.
Så kan vi ha ett hotel i Kending för och bo där vintertid.
Vad ska jag med en ingenjörsutbildning då?
Och sen barnen då? Om man får barn har man ju ändå inte tid med nån hektisk karriär.
Det här ska bli mitt liv. Har ni några kloka råd får ni gärna lämna dem här och nu.
Tack
I min barndom ville jag bli författare. I tonåren såg jag mig som en framtida journalist eller forskare inom det samhällsvetenskapliga spektrat. När jag tagit studenten blev jag plötsligt besatt av att bli allvetare kring människokroppens hälsa och bestämde mig för att bli läkare. Den linjen varade ganska länge. Men förra året när jag läste tekniskt basår nickade jag en dag till på tåget hem från skolan i Malmö. När jag vaknade visste jag att jag inte kunde se mig själv lycklig på någon vårdcentral i framtiden. Men jag tyckte det var ganska kul med kemin och matten som jag höll på med så jag tänkte att jag kanske kunde bli ingenjör istället. Jag fastnade för Teknisk Nanovetenskap på LTH.
Och nu är jag i Taipei och pluggar kinesiska. Which makes sense because of my dear friend W...
Jag vill fortfarande skriva.
Jag drömmer fortfarande om ett välbetalt statusjobb inom ett forskningstätt område.
Winson vill bli företagare. Trading Sweden/Taiwan. Eller guida turister.
Vi funderar på att öppna Bed and Breakfast i Skåne och bo där sommartid.
Så kan vi ha ett hotel i Kending för och bo där vintertid.
Vad ska jag med en ingenjörsutbildning då?
Och sen barnen då? Om man får barn har man ju ändå inte tid med nån hektisk karriär.
Det här ska bli mitt liv. Har ni några kloka råd får ni gärna lämna dem här och nu.
Tack
Tre dagar i ett ögonblick
Det har blivit vinter i Taiwan! Folk klär sig i högklackade sandaler och fluffiga täckjackor. Det kyligare (märk väl ej kalla) vädret består och jag vet egentligen att detta bara är början. Inte mig emot; allt som liknar svensk sommar är ju ganska trevligt =)
Det där terminsprovet gick ju inte alls bra sa min lärare. Kanske inget höjdarresultat men jag var långt över godkänd och nu funderar jag på vilken nivå jag ska kliva in på i december. Jag hade nämligen bestämt mig för att, oavsett provresultatet, backa några kapitel och ta det lite lugnare några veckor med repetition. Men nu har jag second thoughts, det verkar ju rätt tråkigt att behöva läsa om...repetera kan jag ju göra ändå... Jag känner ju redan att tillvaron börjat lugna ner sig efter de galet fullspäckade veckorna när familjen var på besök!
Vad som också är galet är hur fort tiden går! Idag är det torsdag och snart är denna vecka också förbi. I måndags var jag peppad och tänkte att jag skulle komma igång med ett frekvent bloggande (lite varje dag) men i ett ögonblick hade det gått tre dagar...Kanske för att det även här i tropikernas gränsland blir mörk tidigare? Dagarna är helt enkelt inte lika långa längre, då är det kanske inte så konstigt om tiden går fort!
Det där terminsprovet gick ju inte alls bra sa min lärare. Kanske inget höjdarresultat men jag var långt över godkänd och nu funderar jag på vilken nivå jag ska kliva in på i december. Jag hade nämligen bestämt mig för att, oavsett provresultatet, backa några kapitel och ta det lite lugnare några veckor med repetition. Men nu har jag second thoughts, det verkar ju rätt tråkigt att behöva läsa om...repetera kan jag ju göra ändå... Jag känner ju redan att tillvaron börjat lugna ner sig efter de galet fullspäckade veckorna när familjen var på besök!
Vad som också är galet är hur fort tiden går! Idag är det torsdag och snart är denna vecka också förbi. I måndags var jag peppad och tänkte att jag skulle komma igång med ett frekvent bloggande (lite varje dag) men i ett ögonblick hade det gått tre dagar...Kanske för att det även här i tropikernas gränsland blir mörk tidigare? Dagarna är helt enkelt inte lika långa längre, då är det kanske inte så konstigt om tiden går fort!
Monday, November 10, 2008
November calling
Så fort det gick. Och så oändligt länge sedan det är sedan dom kom!
I fredags morse kramade jag hejdå till mor och far för den här gången och igår åkte Lina vidare till Thailand. Jag är så glad för alla fantastiska stunder vi haft tillsammans - för det var verkligen fantastiskt. Inte bara för mig och min familj utan också tillsammans med Winson och hans familj. Värdefullt för oss alla!
Nu är det november, jag har börjat min andra lärobok i kinesiska och imorgon har vi ett omfattande prov inför klassindelningen för nästa kvartal som börjar i december. I lördags öppnade himlen sig och sedan dess har det fortsatt regna och temperaturen rasat. Inte för att jag anser att det blivit kallt men det här är början på nästa fas. Om två veckor har jag lov och jag ska se till att planera in någon avkopplande aktivitet då. Veckorna med besök har varit väldigt intensiva och nu ligger mitt fokus på att återgå till mina stadiga rutiner med skolarbete.
Och träning och matlagning och annat vardagsvälmående.
I fredags morse kramade jag hejdå till mor och far för den här gången och igår åkte Lina vidare till Thailand. Jag är så glad för alla fantastiska stunder vi haft tillsammans - för det var verkligen fantastiskt. Inte bara för mig och min familj utan också tillsammans med Winson och hans familj. Värdefullt för oss alla!
Nu är det november, jag har börjat min andra lärobok i kinesiska och imorgon har vi ett omfattande prov inför klassindelningen för nästa kvartal som börjar i december. I lördags öppnade himlen sig och sedan dess har det fortsatt regna och temperaturen rasat. Inte för att jag anser att det blivit kallt men det här är början på nästa fas. Om två veckor har jag lov och jag ska se till att planera in någon avkopplande aktivitet då. Veckorna med besök har varit väldigt intensiva och nu ligger mitt fokus på att återgå till mina stadiga rutiner med skolarbete.
Och träning och matlagning och annat vardagsvälmående.
Thursday, October 23, 2008
Linas resedagbok
Eftersom jag för tillfället har mycket som inte ger mig tid för bloggandet vill jag rekommendera en bättre reporter: min kära syster som - just det - skriver resedagbok från sitt besök här i Taipei.
www.resedagboken.se
resenär: alleddi
www.resedagboken.se
resenär: alleddi
Saturday, October 18, 2008
Lördagssysslor
W ägnar sin lördag vid strykbrädan. Bredvid ligger skjortor i ett mindre berg som knappast rubbats under den senaste timmen. Jag tar en svettig men avstressande promenad. Perfekt förhållande.
Jag försöker blåsa tyfon i hjärnan. Skulle behöva en intrig att skriva om, men det är torrt i skalle idag. Istället funderar jag på om jag inte har något som också ska strykas..?
Jag försöker blåsa tyfon i hjärnan. Skulle behöva en intrig att skriva om, men det är torrt i skalle idag. Istället funderar jag på om jag inte har något som också ska strykas..?
Thursday, October 16, 2008
Oj, vad jag är sugen på mörkt choklad...
...kom jag på efter att snabbt tryckt i mig fem bitar Marabou Mjölk...
Wednesday, October 15, 2008
En fyra för fem
Vår kära lilla mamma har varit på resa i Japan i fyra dagar.
Jag frågade W tidigare idag när hon skulle komma hem. Han sa: "I miss her"
Kom igen, tänkte jag. Det är ju så gött med extra plats!
Nu är hon tillbaka med buller och en fluffig, rosa jacka till mig.
(Det börjar ju bli kallt nu, ibland under 25 gr!)
Uppskattningsvis 70 kvm?
"Kök", "badrum" - liknar mer pentry och toan i Folkestorp! (Det du, Lina...!)
Tre sovrum, ett vardagsrum - klart mindre än svensk standard. (Just det, jag är ju i Taiwan...!)
Det är inte hemmet det är fel på, det är platsen.
Men så högludd hon är!
Jag inser en viss skillnad på en svärmoder och en moder....
När träffade jag min mamma senast? Fyra månader sedan.
Om en veckan ses vi igen!
Jag frågade W tidigare idag när hon skulle komma hem. Han sa: "I miss her"
Kom igen, tänkte jag. Det är ju så gött med extra plats!
Nu är hon tillbaka med buller och en fluffig, rosa jacka till mig.
(Det börjar ju bli kallt nu, ibland under 25 gr!)
Uppskattningsvis 70 kvm?
"Kök", "badrum" - liknar mer pentry och toan i Folkestorp! (Det du, Lina...!)
Tre sovrum, ett vardagsrum - klart mindre än svensk standard. (Just det, jag är ju i Taiwan...!)
Det är inte hemmet det är fel på, det är platsen.
Men så högludd hon är!
Jag inser en viss skillnad på en svärmoder och en moder....
När träffade jag min mamma senast? Fyra månader sedan.
Om en veckan ses vi igen!
Tuesday, October 14, 2008
Post it - vad är liksom skillnaden?
En blogg?
Ett block med post-it-lappar?
Nu undrar jag genomgående; what am I trying to say?
Alla (post-it-)lappar som skräpar runt min dator?
Alla (blogg)inlägg som aldrig blir färdigskrivna?
Ett block med post-it-lappar?
Nu undrar jag genomgående; what am I trying to say?
Alla (post-it-)lappar som skräpar runt min dator?
Alla (blogg)inlägg som aldrig blir färdigskrivna?
Maokong Gondola
En bild tagen när jag, M, N med pönnjous åkte gondolen upp till Maokong. Trevlig utsikt, inte sant? Enligt uppgift är dock denna fritidsattraktion tillfälligt under rekonstruktion - till följd av det senaste tyfonbesöket lär där vara en och annan småsak att fixa. Beräknas sex månader. Hörde jag?
Thursday, October 9, 2008
30
Lite synd att inte fler ville vara med i min gissningstävling, men kanske det beror på att de flesta av er vet =) Min lilla pojke är - just det - inte längre twenty something, jag behöver inte skriva mer än så, ni fattar....
Han blev riktgt överraskad när jag trollade fram denna mycket simpla gåva i går morse! (En tvåspråkig kokbok som han blev jätteglad för)
På kvällen firade vi genom att äta middag på en närbelägen restaurang och det blev i mexikansk anda - annorlunda, särskilt för Winson (hemma i Sverige slänger ju syrran ihop tacos med jämna mellanrum), sedan tog vi en liten kvällspromenad innan vi gick hem och käkade tårta med familjen. Enkelt firande, men oerhört uppskattat och själv tycke jag det var extra mysigt att jag för en gång skull inte hade några läxor att tänka på.
Imorgon är det Taiwans nationaldag. Detta firas stort (??) med ledigt från jobb och skola. Jag har bjudit hem Lee och Johanna, vi ska käka lunch här och sen får vi se vad som händer därefter. Härligt med en långhelg!
Han blev riktgt överraskad när jag trollade fram denna mycket simpla gåva i går morse! (En tvåspråkig kokbok som han blev jätteglad för)
På kvällen firade vi genom att äta middag på en närbelägen restaurang och det blev i mexikansk anda - annorlunda, särskilt för Winson (hemma i Sverige slänger ju syrran ihop tacos med jämna mellanrum), sedan tog vi en liten kvällspromenad innan vi gick hem och käkade tårta med familjen. Enkelt firande, men oerhört uppskattat och själv tycke jag det var extra mysigt att jag för en gång skull inte hade några läxor att tänka på.
Imorgon är det Taiwans nationaldag. Detta firas stort (??) med ledigt från jobb och skola. Jag har bjudit hem Lee och Johanna, vi ska käka lunch här och sen får vi se vad som händer därefter. Härligt med en långhelg!
Wednesday, October 8, 2008
Monday, October 6, 2008
Jioufen
På vägen hem från Fulong stannade vi i Jioufen, en liten idyllisk bergsby som är lite av ett turistiskt must do när man är i krokarna. Här kan man vandra i riktigt trånga gränder, köpa köpa saker saker och provsmaka kakor eller torkade fiskar. Om man vet var man ska gå - o de visste ju Nicole som har en turistguide till far - kan man besöka byggnader som är riktiga guldklimpar när det gäller traditionell kinesisk feng shui. Genom en "underjordisk" hittade vi till ett av te-hus där vi fick dricka te bryggt enligt den traditionella tecermonin och samtidigt njuta av den otroliga utsikten över byn och ner mot havet.
Fulong Beach
I lördags var det som sagt date med havet. Vi körde körde kustvägen ut till Fulong och det tog väl ca 1,5 h att komma dit. Vädret var sådär, lite molnigt men då det iaf inte var kallt och havstemperaturen var baddugligt kunde jag bara bli supernöjd! Mmm, nej jag vill väl inte säga mer än att jag tycker om stränder helt enkelt.
Friday, October 3, 2008
O sen...
..har dom ju aldrig vett o gå hem!
AHH, jag vill sova nu, viktiga saker imorgon, som sagt date; jag och havet!
AHH, jag vill sova nu, viktiga saker imorgon, som sagt date; jag och havet!
Jag mår illa
Ikväll ville Jacky och Jessie bjuda oss på middag med anledning av W's kommande födelsedag. Det blev thailändskt och det var ju gott och trevligt, nåväl problemen kvarstår: jag gillar bara kusiner när barnen är med + att sällskapet äter så groteskt mycket att jag mår illa bara av att se på det. Trots att jag själv slutar äta när mättnaden infinner sig så vill den där sprängdfyllda känslan liksom fortsätta plåga mig för resten av kvällen. Kort sagt; jag har många negativa känslor ankrade till detta "non-stop" beteende, jag behöver tydligen inte ens delta.
Pust, längtar tills imorgon. Då ska vi titta på havet!
Pust, längtar tills imorgon. Då ska vi titta på havet!
I'm taking a stand
Mitt sällskap in need är TV:n och då är det CNN som gäller för en språkligt handikappad i Taiwan som mig. Just nu vice presidental candate debate, live. Outcome: jag har tagit ställning, jag vet vad jag hoppas på i America votes 2008. Vill ni veta vad? Vill ni veta varför? Jag hade ju verkligen inte tänkt att bli politisk på den här bloggen. Men i alla fall: Obama, kriget. Punkt? Vad tycker ni? Ska vi tycka?
Thursday, October 2, 2008
Kom igen mina vänner, plugga språk!
Att lära sig ett nytt språk är verkligen en av de där kämpiga uppförsbackarna som är värt varenda tillryggalagt steg när man väl når toppen. På toppen är utsikten oslagbar, jag känner att klättringen går bra nu. Varje vecka tittar jag tillbaka och tänker wow, nu har det fallit på plats, varje gång W och jag konverserar och jag försöker mig på kinesiska blir jag förvånad över hur mycket jag faktiskt kan. Kanske är det jag som hade noll eller dåliga förväntningar, men efter tre månader märks resultatet. Igår hade jag en (dock mindre) konversation med en främling på gymmet. Det är så upplyftande när man märker att det funkar!
Så till alla ni som sitter där och funderar på att det skulle vara skojjigt och lära sig ett nytt språk men drar er för allt arbete ni måste lägga ner på pluggandet - kom igen! Det är värt det. Särskilt häftigt är det när man som jag bor och vistas i miljön där språket används dagligen. Då är det aldrig frågan om man kan lära sig. Bara man ger det tid och fortsätter framåt så kommer det till er. Jag lovar!
Så till alla ni som sitter där och funderar på att det skulle vara skojjigt och lära sig ett nytt språk men drar er för allt arbete ni måste lägga ner på pluggandet - kom igen! Det är värt det. Särskilt häftigt är det när man som jag bor och vistas i miljön där språket används dagligen. Då är det aldrig frågan om man kan lära sig. Bara man ger det tid och fortsätter framåt så kommer det till er. Jag lovar!
Tuesday, September 30, 2008
Mina pönnjåou
Kompis eller vän på kinesiska uttalas ungefär pönnjåou (egen transkribering =) Två goda pönnjåous som jag skaffat mig här är deutsche Johanna (t.v.) och american Lee (t.h.). I fredags hade vi en riktigt trevlig eftermiddag tillsammans då vi åkte hem till Lee Nankang. Nankang är en förort till Taipei, tar ungefär en timme att ta sig dit med tunnelbana och buss, och området är väldigt annorlunda från mitt i city där jag bor. I Nankang är det mycket grönare, lugnare tempo - vad vi skulle kalla ett barnvänligt bostadsområde. Eftersom Lees mamma är från Taiwan bor hon där med sin mosters familj. Vi var även och hälsade på hennes mormor och morfar som bor alldeles i närheten. Lees morfar är vad jag vill kalla one of a kind, särskilt i Taiwan : 85 år gammal, bor i ett stort hus tillsammans med sin fru och kan prata en någorlunda bruklig engelska. När Winson kom och hämtade oss på kvällen sa han dock att han hade lite svårt att förstå hans kinesiska. Jag visste sedan tidigare att Lees morfar kom från Kina till Taiwan i samband med Chang Kai-Shek och tydligen pratar han fortfarande en fastlandsversion av mandarin.
Monday, September 29, 2008
Hur jag hamnade i Taiwan
Jag bad om önskemål och jag fick ett. Själv har jag tidigare tänkt att det nog inte finns några läsare som inte redan känner till historien. Men här kommer den, från början:
För ganska exakt två år sedan, på Winsons födelsedag den 8:e oktober, reste jag med mitt Working Holiday visum till Australien. Min resplan innebar åtta månader hemifrån, och mitt främsta syfte var att skaffa mig lite utlandserfarenhet. Jag ville se dessa långtborta platser som alla pratade om och många redan hade varit på. Men väl på plats insåg jag att planen för vad jag verkligen ville göra där varit ganska diffus. Men allt gick bra, jag trivdes på mitt äventyr och hamnade på Delta Backpackers, ett working hostel i Ayr utanför Townsville i QLD. Där plockade jag mango och fick många nya internationella vänner. En av dem var Winson.
Han föreslog att jag kunde följa med honom och de andra taiwaneserna till Tasmanien. Jag tänkte mest varför inte, det blir en lagom galen annorlunda upplevelse. Sagt och gjort, det var där jag insåg att jag verkligen trivdes med Winson men destu mindre med de andra taiwaneserna och hux flux så var det bara vi två som reste tillsammans. Under några månader jobbade vi på flera olika farmer, sparade pengar och sedan åkte vi till Nya Zeeland en månad. End of story...
...tänkte jag när jag åkte hem till Sverige. Det gjorde däremot inte Winson när han åkte hem till Taiwan. Vi höll kontakt, jag pluggade och han skaffade jobb och sen sa vi att det här funkar ju inte, jag får ju åtminstone komma och hälsa på. Så på jullovet reste jag till Taiwan och där planerade vi att jag skulle komma tillbaka till sommaren och plugga kinesiska ett år. Här är vi nu och planerar vidare inför att åka till Sverige nästa sommar. Fortsättning följer...
För ganska exakt två år sedan, på Winsons födelsedag den 8:e oktober, reste jag med mitt Working Holiday visum till Australien. Min resplan innebar åtta månader hemifrån, och mitt främsta syfte var att skaffa mig lite utlandserfarenhet. Jag ville se dessa långtborta platser som alla pratade om och många redan hade varit på. Men väl på plats insåg jag att planen för vad jag verkligen ville göra där varit ganska diffus. Men allt gick bra, jag trivdes på mitt äventyr och hamnade på Delta Backpackers, ett working hostel i Ayr utanför Townsville i QLD. Där plockade jag mango och fick många nya internationella vänner. En av dem var Winson.
Han föreslog att jag kunde följa med honom och de andra taiwaneserna till Tasmanien. Jag tänkte mest varför inte, det blir en lagom galen annorlunda upplevelse. Sagt och gjort, det var där jag insåg att jag verkligen trivdes med Winson men destu mindre med de andra taiwaneserna och hux flux så var det bara vi två som reste tillsammans. Under några månader jobbade vi på flera olika farmer, sparade pengar och sedan åkte vi till Nya Zeeland en månad. End of story...
...tänkte jag när jag åkte hem till Sverige. Det gjorde däremot inte Winson när han åkte hem till Taiwan. Vi höll kontakt, jag pluggade och han skaffade jobb och sen sa vi att det här funkar ju inte, jag får ju åtminstone komma och hälsa på. Så på jullovet reste jag till Taiwan och där planerade vi att jag skulle komma tillbaka till sommaren och plugga kinesiska ett år. Här är vi nu och planerar vidare inför att åka till Sverige nästa sommar. Fortsättning följer...
Communication
Winson:) säger: (16.09.21)
你好嗎
EMMA säger: (16.09.31)
bra!
EMMA säger: (16.09.42)
och du?
Winson:) säger: (16.09.45)
你在做什麼呀？
EMMA säger: (16.09.57)
inget..
EMMA säger: (16.10.36)
måste göra läxa
你好嗎
EMMA säger: (16.09.31)
bra!
EMMA säger: (16.09.42)
och du?
Winson:) säger: (16.09.45)
你在做什麼呀？
EMMA säger: (16.09.57)
inget..
EMMA säger: (16.10.36)
måste göra läxa
Sunday, September 28, 2008
Hej igen
Torrt i bloggen, vått i Taipei - känns som om jag rimmat på de där associationerna förr... Sitter här, lyssnar på tyfonregnet och ska samtidigt skriva en krönika om varför jag älskar att vara i Taiwan och samtidigt göra poäng över att jag inte trivs... kontraster, vanor som skiljer sig, dåliga lukter - eller jag vet inte vad jag tänkte (?) så nu tänker jag igen och därför blir det dålig uppmärksamhet för stackars lilla bloggen...
Är det något ni undrar?
Ibland är det lättare att skriva på beställning =)
Är det något ni undrar?
Ibland är det lättare att skriva på beställning =)
Tuesday, September 23, 2008
Xing-An Street, Zhongshan District, 104 Taipei
Fåglar sjunger i parken på andra sidan gatan. Bakom höghusen är himlen blekblå, ej ännu riktigt upplyst. Luften vilar nöjd med att trycket över staden fortfarande är lätt. På avstånd anas en stillsam trafikström under uppvaknande. Den sista restaurangen städas ut och längs trottoaren rinner ett vitt skum med vattnet ut mot brunnen. Kvar på serveringens plastpallar är två män i business suits som käkar Hongkong-style pekinganka med ris. Carporten till den traditionellt taiwanesiska frukostserveringen har varit öppen i mer än en timme men i köket är aktiviteten ännu i en rofyllt dämpad fas. Lukten av friterat bröd och sockrad seasampasta, vit bönvälling eller stekta ägg gör ett klent försök att tränga sig ut dit minnena från gårdagens trafik blandas med soporna som lastats på den skröppliga gamla mannens framvinglande cykelkärra.
De unga kvinnorna fäller upp färglada paraply för att skydda sina bleka kinder mot solens ilska. Himlen är klarblå men ingen vill se uppåt, alla skyndar fram. Trafikljusen lotsar bilar och scooters genom deras dagliga jäktande och parken är alldeles öde. Matos blandas med luftångor som bildas från den uppvärmda gatan. I ett fönster hänger grillade kycklingar med snedvridna huvud på rad. I väntan på att de ska styckas och packas i pappbox med wookade pakchoy och nudlar står hungriga i kö utanför. Mormödrar vankar sakta fram på den skuggade trottoaren, dragandes på rullkorgarfullastade med grönblad, lychees och bambu.
I snabb takt avtar ljusets intensitet. Solen har gömt sig bakom de högsta husen i väster och strålarna reflekteras ner från de blanka väggarna. Gubbar och gummor tjattrar i parken. Indonesiska husor skjuter rullstolar åt åldringar på deras dagliga utflykt. Aktivitetenär mättad och affärernas utbud avgörs på lukten. Otroliga vitaminpiller, vakuumförpackade fikabröd, vattenmeloner eller ägg kokta i thé. En och annan isande fläkt tränger sig ut genom dörrarna och kyler gångpassagerna under en bråkdels sekund. 7-elevens självöppnande ingång sjunger likt en speldosa. I sina ljusblå skjortor och blanka skor sitter männen och dricker iskallt ljusöl genom sugrör. Det ligger kort på borden, cigarettröken hjälper till att täta kvarteret ytterligare. På avstånd dånar ett rus av motorljud. Iklädda gula pikétröjor, kjol och svarta knästrumpor släpar småflickorna sina HelloKitty-väskor hem från skolan.
Kanske en enda stjärna, annars är färgen ovanför oss mörk och svart. Några enstaka neonljus har hittat sig hit och en bil letar längtansfullt efter en plats att parkera. Längs gatan är det fullt, här står mopederna på rad och med enkelt möblemang är gatan uppdukad för sena förbipasserare. I en köksvagn bubblar grönsaker sedvanligt enligt kinesisk hälsokonst och häromkring pladdrar släktingar intill långt efter andras läggdags. Någon tar sista chansen att köpa Bubble Milk Tea i en pappmugg med sig upp. I några fönster väntar ilskna lysrör på att få släckas ut från en stad som aldrig riktigt sover.
De unga kvinnorna fäller upp färglada paraply för att skydda sina bleka kinder mot solens ilska. Himlen är klarblå men ingen vill se uppåt, alla skyndar fram. Trafikljusen lotsar bilar och scooters genom deras dagliga jäktande och parken är alldeles öde. Matos blandas med luftångor som bildas från den uppvärmda gatan. I ett fönster hänger grillade kycklingar med snedvridna huvud på rad. I väntan på att de ska styckas och packas i pappbox med wookade pakchoy och nudlar står hungriga i kö utanför. Mormödrar vankar sakta fram på den skuggade trottoaren, dragandes på rullkorgarfullastade med grönblad, lychees och bambu.
I snabb takt avtar ljusets intensitet. Solen har gömt sig bakom de högsta husen i väster och strålarna reflekteras ner från de blanka väggarna. Gubbar och gummor tjattrar i parken. Indonesiska husor skjuter rullstolar åt åldringar på deras dagliga utflykt. Aktivitetenär mättad och affärernas utbud avgörs på lukten. Otroliga vitaminpiller, vakuumförpackade fikabröd, vattenmeloner eller ägg kokta i thé. En och annan isande fläkt tränger sig ut genom dörrarna och kyler gångpassagerna under en bråkdels sekund. 7-elevens självöppnande ingång sjunger likt en speldosa. I sina ljusblå skjortor och blanka skor sitter männen och dricker iskallt ljusöl genom sugrör. Det ligger kort på borden, cigarettröken hjälper till att täta kvarteret ytterligare. På avstånd dånar ett rus av motorljud. Iklädda gula pikétröjor, kjol och svarta knästrumpor släpar småflickorna sina HelloKitty-väskor hem från skolan.
Kanske en enda stjärna, annars är färgen ovanför oss mörk och svart. Några enstaka neonljus har hittat sig hit och en bil letar längtansfullt efter en plats att parkera. Längs gatan är det fullt, här står mopederna på rad och med enkelt möblemang är gatan uppdukad för sena förbipasserare. I en köksvagn bubblar grönsaker sedvanligt enligt kinesisk hälsokonst och häromkring pladdrar släktingar intill långt efter andras läggdags. Någon tar sista chansen att köpa Bubble Milk Tea i en pappmugg med sig upp. I några fönster väntar ilskna lysrör på att få släckas ut från en stad som aldrig riktigt sover.
Friday, September 19, 2008
Absolut Vodka...
...kan man köpa på 7-eleven i Taiwan, naturligtvis till ett förmånligt pris. Bara så ni vet.
Tuesday, September 16, 2008
The sun is back!
Idag har det inte regnat, solsken tillbaka, värmen mest behaglig....riktigt nice faktiskt!
I våra klassrum är det tydligen tradition att dra gardinerna för fönsterna så ni kan gissa om jag var soltörstade efter lektionen idag!
Tog en promenad med wode pengyou (kompis/ar), shoppade lite nödvändigheter (typ ny tandborste) och åt...ja, vad det nu kan kallas för något, men middag i alla fall med LEE. Lee och jag brukar babbla ganska bra när vi umgås (idag mest om taiwanesers oförmögenhet att dekorera hus men entsiasm över IKEA, snabbt om amerikanska valet och svenskt mode -typ) och plötsligt var klockan nästa fem och därför finns nu läxorna kvar + plus att vi planerat ett besök på gymmet...men jag gillar när det är lite busy!
I våra klassrum är det tydligen tradition att dra gardinerna för fönsterna så ni kan gissa om jag var soltörstade efter lektionen idag!
Tog en promenad med wode pengyou (kompis/ar), shoppade lite nödvändigheter (typ ny tandborste) och åt...ja, vad det nu kan kallas för något, men middag i alla fall med LEE. Lee och jag brukar babbla ganska bra när vi umgås (idag mest om taiwanesers oförmögenhet att dekorera hus men entsiasm över IKEA, snabbt om amerikanska valet och svenskt mode -typ) och plötsligt var klockan nästa fem och därför finns nu läxorna kvar + plus att vi planerat ett besök på gymmet...men jag gillar när det är lite busy!
Sunday, September 14, 2008
Det regnar fortfarande
50 timmar senare.
Regn är en underdrift. Borde finnas ett annat vokabulär men det enda jag kommer på är ÖSregn.
Om någon undrar varför det är så torrt i Sahara, så vet jag varför. Allt vatten är här.
Regn är en underdrift. Borde finnas ett annat vokabulär men det enda jag kommer på är ÖSregn.
Om någon undrar varför det är så torrt i Sahara, så vet jag varför. Allt vatten är här.
Saturday, September 13, 2008
Väderprognos
Sådär en femton timmar efter spannen öses det fortfarande cats and dogs från ovan.
På tv ser vi en karta över Taiwan o en tyfon med diameter stor nog att täcka två öar.
Den rör sig långsamt, vilket inte innebär att den är mild men att den kommer ta god tid på sig att passa området. Den där BBQ:n i eftermiddag blir nog nått annat...
På tv ser vi en karta över Taiwan o en tyfon med diameter stor nog att täcka två öar.
Den rör sig långsamt, vilket inte innebär att den är mild men att den kommer ta god tid på sig att passa området. Den där BBQ:n i eftermiddag blir nog nått annat...
Friday, September 12, 2008
Höst? Höst!
Jag skulle ta en promenad. Trodde jag.
Mindre än två min utanför porten hade någon från ovan hällt en spann vatten över mig.
Jag borde sett de gå molnen! Jag såg dem faktiskt...
Men en spann vatten!
Jag var dyblöt, sprang hem, gjorde situps (comeback på yogamattan) o tjugo min efter spannen stod jag i en varm dusch. Så var min fredag. So far...
Välkommen till hösten i Taiwan?
I wish, det har iaf blivit lite svalare o mindre fuktigt (förrutom när man glömt paraply o står mitt i ösregnet då...)
Imorgon firas (kanske höstens ankomst, kanske något annat som har med mitten av lunar-kalendern att göra?) det som kallas Moon Festival. Verkar innebära BBQ med storfamiljen plus att man köper/ger bort/får/käkar den så kallade Moon Cake. Svenskarna i Taipei ska ha kräftskiva imorgon. Jag undrar viken av festligheterna som är mest konstig. Egentligen.
Mindre än två min utanför porten hade någon från ovan hällt en spann vatten över mig.
Jag borde sett de gå molnen! Jag såg dem faktiskt...
Men en spann vatten!
Jag var dyblöt, sprang hem, gjorde situps (comeback på yogamattan) o tjugo min efter spannen stod jag i en varm dusch. Så var min fredag. So far...
Välkommen till hösten i Taiwan?
I wish, det har iaf blivit lite svalare o mindre fuktigt (förrutom när man glömt paraply o står mitt i ösregnet då...)
Imorgon firas (kanske höstens ankomst, kanske något annat som har med mitten av lunar-kalendern att göra?) det som kallas Moon Festival. Verkar innebära BBQ med storfamiljen plus att man köper/ger bort/får/käkar den så kallade Moon Cake. Svenskarna i Taipei ska ha kräftskiva imorgon. Jag undrar viken av festligheterna som är mest konstig. Egentligen.
Wednesday, September 10, 2008
På den sträckta bänken
Sitter här o tänker att den där bloggen skulle nog må bra av lite Hongkong-bilder, lite roliga historier, lite lite lite nånting....
Min nya lärare är såå dryg, hon har ett påklistrat smajl som aldrig rubbas o när vi sitter där o fattar nada så nickar hon glatt och förklarar en femte gång på kinesiska hurra hurra o allt jag vill säga är - jag blir så arg - fattar hon inte; idoter måste talas till på idoters språk och i det här fallet engelska men nu är vi i Taiwan o princip princip princip så är det mandarin så gäller här - jävla frukter, jag önskade jag haft några i väska så jag kunde ta upp dem o kasta hårt mot de fördragna fönsterna så att gardinerna blir kladdiga o måste tas ner o tvättas o så jag kan ha solsken i nacken imorgon...
Jag tror jag vet vad läxan går ut på och jag vet att jag vet att jag inte gjort den än så därför har jag ännu en ursäkt för att inte sortera Hongkong-bilder. Sanningen är att jag hoppas Winson hinner göra det åt mig. Han och hans kameror, han skulle vara halv utan dem...
Bare, bear - hur stavas nu det?- with me
Min nya lärare är såå dryg, hon har ett påklistrat smajl som aldrig rubbas o när vi sitter där o fattar nada så nickar hon glatt och förklarar en femte gång på kinesiska hurra hurra o allt jag vill säga är - jag blir så arg - fattar hon inte; idoter måste talas till på idoters språk och i det här fallet engelska men nu är vi i Taiwan o princip princip princip så är det mandarin så gäller här - jävla frukter, jag önskade jag haft några i väska så jag kunde ta upp dem o kasta hårt mot de fördragna fönsterna så att gardinerna blir kladdiga o måste tas ner o tvättas o så jag kan ha solsken i nacken imorgon...
Jag tror jag vet vad läxan går ut på och jag vet att jag vet att jag inte gjort den än så därför har jag ännu en ursäkt för att inte sortera Hongkong-bilder. Sanningen är att jag hoppas Winson hinner göra det åt mig. Han och hans kameror, han skulle vara halv utan dem...
Bare, bear - hur stavas nu det?- with me
Monday, September 8, 2008
Tillbaka
Tillbaka efter resan, tillbaka i skolan, tillbaka till en ny chans.
Nytändning, jag känner alldeles på hugget, vill skriva, plugga, prata massa frukt, skaffa nya kompisar o allt jag kan!
Ny lärare, ny klass (tre gamla klasskamrater ingår fortfarande), skolan är full med nya elever, värmen börjar dämpa sig och det känns som om det är nu i andra svängen som allt kommer bli riktigt kul.
Jag planerar att behålla denna känslan.
Hela veckan.
Detaljer följer...
Nytändning, jag känner alldeles på hugget, vill skriva, plugga, prata massa frukt, skaffa nya kompisar o allt jag kan!
Ny lärare, ny klass (tre gamla klasskamrater ingår fortfarande), skolan är full med nya elever, värmen börjar dämpa sig och det känns som om det är nu i andra svängen som allt kommer bli riktigt kul.
Jag planerar att behålla denna känslan.
Hela veckan.
Detaljer följer...
Wednesday, September 3, 2008
Said and done
Har varit lite upptagen.
En grej jag inte i detalj kan specificera.
Men det innefattar sight seeing på scooter och en videokamera.
Vi har också haft en ny kvällsvy från Yangmingsan.
Kollat hotell inför familjens besök.
Jag har postat ett paket till Sverige.
Och mitt skrivande och läsande avlöser varandra i en behaglig takt.
Så här efter Georgien-Ryssland matchen på tv (förlåt ett mkt dåligt skämt) känns det ironiskt att vi har "Ängeln i Groznyj" näst på vår lista. Jag uppslukas.
Min utvidgade bekantskap med utbudet på Starbucks Coffee sammanfattas:
Iced Chocolate - underbar för chokladälskare som jag
Green Tea Latte - inte att rekommendera sockerkänsliga
Nu sitter jag här nästa redo för en resa till Hongkong. Äter pepparkakor. Sparar liksom resten av packningen tills ikväll när Winson är hemma och det är mer på allvar. Jag hinner faktiskt gå till gymmet idag med.
Tidigt i morgon sticker vi.
En grej jag inte i detalj kan specificera.
Men det innefattar sight seeing på scooter och en videokamera.
Vi har också haft en ny kvällsvy från Yangmingsan.
Kollat hotell inför familjens besök.
Jag har postat ett paket till Sverige.
Och mitt skrivande och läsande avlöser varandra i en behaglig takt.
Så här efter Georgien-Ryssland matchen på tv (förlåt ett mkt dåligt skämt) känns det ironiskt att vi har "Ängeln i Groznyj" näst på vår lista. Jag uppslukas.
Min utvidgade bekantskap med utbudet på Starbucks Coffee sammanfattas:
Iced Chocolate - underbar för chokladälskare som jag
Green Tea Latte - inte att rekommendera sockerkänsliga
Nu sitter jag här nästa redo för en resa till Hongkong. Äter pepparkakor. Sparar liksom resten av packningen tills ikväll när Winson är hemma och det är mer på allvar. Jag hinner faktiskt gå till gymmet idag med.
Tidigt i morgon sticker vi.
Friday, August 29, 2008
Titta på apan
Jag har allltid haft en creapy känsla när jag går på djurpark. Indianen inom vaknar till (om man säger så) - stackars krakar, släpp ut dem! Idag besökte jag trots detta Taipei Zoo och jag måste säga att det var en oerhört fin park; ungefär som att vandra in i en vacker regnskog, där anständiga lekparker för alla världens tänkbara djur var vackert uppradade längs stigen.
Thursday, August 28, 2008
Wednesday, August 27, 2008
Livet e gött
Har en ny svensk kompis. Han heter Nils och är fem veckor gammal. Hade en fika stund med hans mamma i förmiddags. Efter att vi tagit en promenad i parken vid Sun Yat-Sen Mermorial Hall åkte jag för shoppingstrapats med min klasskamrat Sassi. På något sätt blev dagen full av aktivitet och när jag väl kom hem vid kl 18 var jag helt slut.
Nu; tittar på en dimmig nerladdning av Mamma Mia! dubbad till spanska.
Jag som trodde att mitt lov skulle bli ett totalt slöseri med tid.
Ägnat åt att känna mig ensam och onödig.
Jag njuter i fulla drag.
Livet e gött.
Nu; tittar på en dimmig nerladdning av Mamma Mia! dubbad till spanska.
Jag som trodde att mitt lov skulle bli ett totalt slöseri med tid.
Ägnat åt att känna mig ensam och onödig.
Jag njuter i fulla drag.
Livet e gött.
Tuesday, August 26, 2008
Rapport från soffan
Igår skrev jag, idag läser jag men imorgon ska jag förhoppningsvis vara lite social.
Dessutom planerar jag en liten present, funderar på att besöka gymmet ikväll igen och då passa på att strosa kring Taipei Main Staitions shopping och kanske, kanske jag också skriver färdigt gensvaren till mina kursares texter fast att det inte är deadline förrän imorgon. Jag har minsann att göra!
(men jag har ju ifs troget sällskap av katten och Winsons alla fiskar som har fått tolv bebisar vid det här laget =)
Dessutom planerar jag en liten present, funderar på att besöka gymmet ikväll igen och då passa på att strosa kring Taipei Main Staitions shopping och kanske, kanske jag också skriver färdigt gensvaren till mina kursares texter fast att det inte är deadline förrän imorgon. Jag har minsann att göra!
(men jag har ju ifs troget sällskap av katten och Winsons alla fiskar som har fått tolv bebisar vid det här laget =)
Monday, August 25, 2008
This is my life. Simply
Nu sitter jag här i soffan, uppgiften är ivägskickad och batteriet tickar åter på urladdning. Här luktar rök, jag är inte särskilt hungrig och katten sover som ett barn med tassarna i vädret. Jag funderar på what to do, har inte varit ute om dörren idag, det är svettig o jävligt och jag undrar om jag har något vettigt att blogga om.
I fredags hade Mamma Mia! premiär i Taipei, i lördags satt jag på första raden (nåväl tredje, men det är alldeles för nära det med) och kände hur jag efter en ensam tycka-synd-om-mig-själv-dag genast blev gladare.
När jag tittade på dessa vackra bilder från turkosa vatten i Grekland, tänkte jag på hur viktig miljön och omgivningen är för mig. Jag tänkte på hur mycket jag älskar solen när det finns ett vackert hav som glittrar inom räckhåll. Hur gärna jag simmar och låter mitt hår blekas under saltvattnets inpackning. Hur mysigt det är att äta färsk frukt och olivbröd under trädets skugga på en stenlagd yard. Hur charmigt det är när alla människor är ens vänner och att det inte gör något att man inte kan ta hand om sitt gamla skruttiga hus själv.
Konstaterande: Taipei saknar dessa kvaliteter. (Det vet ni nog vid det här laget.)
Visserligen råkar ju detta vara en, bokstavligt talat, solskens musikal - där det aldrig ens när det regnar tycks hota några moln från himlen - men när jag såg alla dessa lyckliga ansikten kände jag mig hemma med dem. Hur blir jag en av dem? Hur gör jag för att sätta själva livet – och inte livets händelser - i fokus? Jag kom inte till Taipei för att här är vackert eller för att det händer något viktigt här - vilket det och andra sidan gör - jag är i Taipei för att mitt liv pågår här. Just nu. Simply
(any questions?? Läs: jag vill ha kommentarer!!)
I fredags hade Mamma Mia! premiär i Taipei, i lördags satt jag på första raden (nåväl tredje, men det är alldeles för nära det med) och kände hur jag efter en ensam tycka-synd-om-mig-själv-dag genast blev gladare.
När jag tittade på dessa vackra bilder från turkosa vatten i Grekland, tänkte jag på hur viktig miljön och omgivningen är för mig. Jag tänkte på hur mycket jag älskar solen när det finns ett vackert hav som glittrar inom räckhåll. Hur gärna jag simmar och låter mitt hår blekas under saltvattnets inpackning. Hur mysigt det är att äta färsk frukt och olivbröd under trädets skugga på en stenlagd yard. Hur charmigt det är när alla människor är ens vänner och att det inte gör något att man inte kan ta hand om sitt gamla skruttiga hus själv.
Konstaterande: Taipei saknar dessa kvaliteter. (Det vet ni nog vid det här laget.)
Visserligen råkar ju detta vara en, bokstavligt talat, solskens musikal - där det aldrig ens när det regnar tycks hota några moln från himlen - men när jag såg alla dessa lyckliga ansikten kände jag mig hemma med dem. Hur blir jag en av dem? Hur gör jag för att sätta själva livet – och inte livets händelser - i fokus? Jag kom inte till Taipei för att här är vackert eller för att det händer något viktigt här - vilket det och andra sidan gör - jag är i Taipei för att mitt liv pågår här. Just nu. Simply
(any questions?? Läs: jag vill ha kommentarer!!)
Dilemma
Problem: jag vill ta med mig datorn ut i vardagsrummet så att jag kan blicka genom fönstret och få lite dagsljus medan jag skriver men så behöver batteriet laddas och i soffan finns inget eluttag...
eller??
min paus ägnas åt att stryka kläder. bara så ni vet.
eller??
min paus ägnas åt att stryka kläder. bara så ni vet.
Saturday, August 23, 2008
Quarter Vacation started
Idag är det lördag, W är i skolan och jag ägnar väl mesta delen av dagen åt att knåpa på min nästa skrivuppgift. Igår hade vi sista dagen med klassen, vi såg en märklig kinesisk film och sen var det hejdå till de flesta. Officiellt är jag nu på "quarter vacation" och har lov i två veckor. Känns lite konstigt, lov - vad ska jag med det till?
Ett smakprov
Det ligger handukar överallt. Brokiga färger, randiga med prickar, Kalle Anka och nakna brudar. Flipflops och solkräm faktor femton eller fyra, badringar med rosa flodhästar, cykelkorgar både stora och små. Solen är så varm som den sällan blir i norra Europa, solen är varm, varm, det rinner glass längs barnens kinder och överallt syns rödbrända kroppar. Från havet är brisen stilla, en liten segelbåt syn, en färja i fjärran inbjuder, jag längtar till en främmande plats.
Min handduk är svart. Inget mer, bara svart. Så fult, så tråkigt, så oerhört varmt - ett riktigt jäkla korkat val. Den skär sig i mosaiken, den passar platsen lika illa som jag passar gruppen, den sticker ut som ett skrik på hjälp. Men ingen ser, för alla ser det vackra, barnen som leker, solljuset som bringar avkoppling, Östersjövågorna som harmoniskt vaggar lyckliga semesterfirare.
Alla tycks ha något att fira, all verkar så nöjda, jag ser bara glädje och skratt, tindrande ögon och gemenskap. Som en enda stor familj firar vi detta ögonblick tillsammans och jag undrar stilla när min bleka hud ska bli vackert illröd, när mitt grå hår ska bli glänsande blont, när jag ska simma ikapp därute, när mitt namn ska ropas från andra sidan bukten.
(del av den uppgift jag skrev till skrivarkursen; här skulle vi gestalta miljön kring en person som känner sig ensam på en strand)
Min handduk är svart. Inget mer, bara svart. Så fult, så tråkigt, så oerhört varmt - ett riktigt jäkla korkat val. Den skär sig i mosaiken, den passar platsen lika illa som jag passar gruppen, den sticker ut som ett skrik på hjälp. Men ingen ser, för alla ser det vackra, barnen som leker, solljuset som bringar avkoppling, Östersjövågorna som harmoniskt vaggar lyckliga semesterfirare.
Alla tycks ha något att fira, all verkar så nöjda, jag ser bara glädje och skratt, tindrande ögon och gemenskap. Som en enda stor familj firar vi detta ögonblick tillsammans och jag undrar stilla när min bleka hud ska bli vackert illröd, när mitt grå hår ska bli glänsande blont, när jag ska simma ikapp därute, när mitt namn ska ropas från andra sidan bukten.
(del av den uppgift jag skrev till skrivarkursen; här skulle vi gestalta miljön kring en person som känner sig ensam på en strand)
Friday, August 22, 2008
Room mate
Världens minsta gecko-ödla crawlade sig fram från bakom Winsons dator, upp i taket, tvärs över rummet och försvann in i garderoben. Mysigt....jag får kalla kårar när jag tänker på möjligheten att han en dag dinglar ner över en sovande Emma...
Hoppas iaf han gör sitt jobb väl; käkar upp alla elaka myggor. Eftersom han var så liten kan jag ju hoppas det betyder att han är hungrig!
Hoppas iaf han gör sitt jobb väl; käkar upp alla elaka myggor. Eftersom han var så liten kan jag ju hoppas det betyder att han är hungrig!
Wednesday, August 20, 2008
På en vågskål
Jag har varit här i två månader nu. Igår pratade jag med mamma, idag har jag pratat med pappa och med mormor. Vi traskar vidare, på olika platser och ändå tillsammans. Jag saknar er mycket och jag trivs oerhört bra här.
Det är som att sitta på en vågskål. För det mesta i balans, men så tittar man lite för långt åt ena hållet - eller åt det andra - och bollas in i någon förvirring.
Kanske det går över? Eller så är det så här livet är? Inte alltid lätt, but I like it!
Det är som att sitta på en vågskål. För det mesta i balans, men så tittar man lite för långt åt ena hållet - eller åt det andra - och bollas in i någon förvirring.
Kanske det går över? Eller så är det så här livet är? Inte alltid lätt, but I like it!
Jag tänkte bli författare
Så har jag avslutat min första uppgift på skrivarkursen!
Har jag berättat att jag ska ta en skrivarkurs under hösten? Jag deltar alltså på distans, via Österlens Folkhögskola. Det går till så att varje torsdag får vi en skrivuppgift som ska lämnas in följande måndag. Totalt är vi 40 deltagare som delats i grupper om fem pers och inom varje grupp ska man sedan läsa varandras texter och lämna gensvar och för detta gensvar är onsdagen deadline. Idag har vi avslutat första cirkeln och summa summarum tycker jag att det hela verkar mycket trevligt. Ganska laid back, enkelt men utamnande och inspirerande. Jag behöver denna sysselsättningen, jag behöver detta nöje!
Har jag berättat att jag ska ta en skrivarkurs under hösten? Jag deltar alltså på distans, via Österlens Folkhögskola. Det går till så att varje torsdag får vi en skrivuppgift som ska lämnas in följande måndag. Totalt är vi 40 deltagare som delats i grupper om fem pers och inom varje grupp ska man sedan läsa varandras texter och lämna gensvar och för detta gensvar är onsdagen deadline. Idag har vi avslutat första cirkeln och summa summarum tycker jag att det hela verkar mycket trevligt. Ganska laid back, enkelt men utamnande och inspirerande. Jag behöver denna sysselsättningen, jag behöver detta nöje!
Monday, August 18, 2008
En ny vecka
Jag sitter här och funderar på varför jag inte bloggar något under helgen?
I LÖRDAGS visade Winson vilken buss jag kan ta för att komma till skolan. Det tar ungefär halva tiden av vad tunnelbanan gör. Sedan tog vi en svettig långpromenad tillbaka. Eftermiddagen spenderade vi med studier hos Mr Brown. Jag har börjat min skrivarkurs denna veckan. Mest tid har gått åt att navigera sig genom vårat First Class community men vi har också haft vår första skrivuppgift som ska skickas in idag kl 15 svensk tid. Under lördagskvällen tog vi sen en tur på scotern, käkade sushi och besökte en galen night market med enbart kläder. Där fanns alldeles för mycket på en gång, så jag orkade knappt titta.
SÖNDAGEN spenderade jag hela dagen hemma. Winson var i skolan, jag ägnade lite tid åt plugg men mest tid åt att baka bröd och prata med Nicole. Jag är verkligen glad över att hon också finns här, hon är inte bara W's syster utan en riktigt god vän till mig. Hon har precis sagt upp sig från sitt jobb som inte trivdes på och ska ägna sin heltid åt att plugga engelska inför IELTS i december. När W kom tillbaka lagade vi mat tillsammans och det är verkligen en utmaning att vara tre pers i det lilla köket här!
NU ska jag bege mig till skolan. Detta är sista veckan på sommarterminen och på fredag får lov under två veckor. Nu återstår det bara att se om jag verkligen vågar lita på att bussen kommer...
I LÖRDAGS visade Winson vilken buss jag kan ta för att komma till skolan. Det tar ungefär halva tiden av vad tunnelbanan gör. Sedan tog vi en svettig långpromenad tillbaka. Eftermiddagen spenderade vi med studier hos Mr Brown. Jag har börjat min skrivarkurs denna veckan. Mest tid har gått åt att navigera sig genom vårat First Class community men vi har också haft vår första skrivuppgift som ska skickas in idag kl 15 svensk tid. Under lördagskvällen tog vi sen en tur på scotern, käkade sushi och besökte en galen night market med enbart kläder. Där fanns alldeles för mycket på en gång, så jag orkade knappt titta.
SÖNDAGEN spenderade jag hela dagen hemma. Winson var i skolan, jag ägnade lite tid åt plugg men mest tid åt att baka bröd och prata med Nicole. Jag är verkligen glad över att hon också finns här, hon är inte bara W's syster utan en riktigt god vän till mig. Hon har precis sagt upp sig från sitt jobb som inte trivdes på och ska ägna sin heltid åt att plugga engelska inför IELTS i december. När W kom tillbaka lagade vi mat tillsammans och det är verkligen en utmaning att vara tre pers i det lilla köket här!
NU ska jag bege mig till skolan. Detta är sista veckan på sommarterminen och på fredag får lov under två veckor. Nu återstår det bara att se om jag verkligen vågar lita på att bussen kommer...
Subscribe to:
Posts (Atom)
