Att lära sig ett nytt språk är verkligen en av de där kämpiga uppförsbackarna som är värt varenda tillryggalagt steg när man väl når toppen. På toppen är utsikten oslagbar, jag känner att klättringen går bra nu. Varje vecka tittar jag tillbaka och tänker wow, nu har det fallit på plats, varje gång W och jag konverserar och jag försöker mig på kinesiska blir jag förvånad över hur mycket jag faktiskt kan. Kanske är det jag som hade noll eller dåliga förväntningar, men efter tre månader märks resultatet. Igår hade jag en (dock mindre) konversation med en främling på gymmet. Det är så upplyftande när man märker att det funkar!
Så till alla ni som sitter där och funderar på att det skulle vara skojjigt och lära sig ett nytt språk men drar er för allt arbete ni måste lägga ner på pluggandet - kom igen! Det är värt det. Särskilt häftigt är det när man som jag bor och vistas i miljön där språket används dagligen. Då är det aldrig frågan om man kan lära sig. Bara man ger det tid och fortsätter framåt så kommer det till er. Jag lovar!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment