Thursday, February 26, 2009

Det kunde inte varit dubbelt så bra

Idag har jag umgåtts med en av Taipeis absolut goaste bebisar. Honom kan nog se mer av här. Nils heter den lilla solstrålen som sken i stort sett hela tiden medan jag och hans mamma drack kaffe.

Efter fikastunden begav jag för att leta upp The Chinese Institute for European Languages. Och plöttsligt hade jag gjort ett kunskapstest i spanska och ett i tyska. Ni vet väl att jag gillar att göra udda saker. Nu ska jag plugga europeiska språk. På kinesiska. (Eventuellt....)

Ikväll har vi varit på veckas höjdare på gymmet. Det nya BodyCombat-passet har lanserats med var jag är ganska säker på är en remix av Status Quos version av What ever you want. Detta betyder automatiskt att goda minnen från de flesta epoker i mitt liv länkas till mitt redan goda humör.

Och ovanpå alltihopa är vädret helt fantasitisk!

Wednesday, February 25, 2009

Sökes

- tips på hur man får en sexåring intresserad av att öva läsning.

- en stor, ljus, trea centralt i Lund för en billig peng. (Det kan väl inte vara så svårt..?)

Hemskt vad...

...dagarna går fort....i den här delen av världen är det snart torsdag... och jag har svårt att komma på något vettigt att ska skriva för er...

Men ge inte upp, inspirationen kommer tillbaka! Kanske redan imorgon?

Monday, February 23, 2009

Vädersnack

Sommaren är här. Imorgon ska vi få 30°C i Taipei.

Så då undrar jag om vintern är där. Ligger snön i Skåne?
Ni är väl försiktiga när ni är ute och kör på vägarna?

Saturday, February 21, 2009

En tur till Shilin

















En rå potatis skärs lite snitsligt, träs på en pinne som en utdragen spiral och friteras i olja med kryddad med vald smaksättning. Så gör man chips på Shilin Night Market!

Friday, February 20, 2009

Jag har en klok kusin

För er som inte läser på baksidan, dvs kommentarerna, vill jag delge en liten berättelse som min kusin Angelica skrev:

Det var en gång en tjej som var på stan och letade efter en klänning. Hon gick in och ut ur affär efter affär. Hon hittade en klänning som passade helt rätt, den hade rätt färg, längd och t.o.m. ett schyst pris.
Men varför bara ta klänningen och gå och betala, hmm för lätt?
Tjaa kanske.

I alla fall var hon ju tvungen att gå och titta i några butiker till bara för att försäkra sig om att det var den "perfekta" klänningen hon hittat. När fötterna var helt slut och huvudvärken började tränga sig på återvände hon till butiken med klänningen som var precis så hon tänkt sig. Nu givetvis nöjd med att hon faktiskt hittat den "perfekta" klänningen och helt säker på att ingen bättre fanns i staden.

Skulle valet av klänning sen visa sig vara fel kan hon ju alltid hävda att hon letat i alla butiker och tjaaa säga att "detta va det bästa hon kunde hitta". Hon hade ju i alla fall varit rationell.
Skulle det visa sig vara ett bra val av klänning kan hon bli lite kaxig och tycka att ja så går det om man letar ordentligt.

Mitt i prick. Precis så gör jag när jag köper klänningar. Eller väljer högskola. När jag fattar beslut, om ni så vill. Jag tycker det är ett ganska trevligt sätt!

Thursday, February 19, 2009

Om musik, passion och gamla minnen

Jag klickar upp en låt i iTunes. En låt som jag en gång i tiden visste varje detalj om men som jag idag nästan aldrig tänker på. Jag lyssnar en stund, det är känslosamt och många minnen väcks. Goda minnen, men känslan jag har är lite för tung för att vara enbart trevlig. Det är starkt och liksom lite omvälvande.

Efter en dryg minut hör jag något i bakrunden:
"Good music. Good song!"
Jag blir glad åt Winsons kommentar. Den värmer och den sorgliga saknaden skingras.
"Who sing this song?"
Jag kan inte hjälpa mitt okontrollerade skratt. Jag kan inte förmå mig att svara. Han frågar igen. Jag känner mig stolt. Det är jag som sjunger.

Det var för fem år sedan då jag gick sista året på gymnasiet och tillbringade all min lediga tid i "studion" (pappas arbetsrum har väl mer eller mindre alltid varit en förklädd inspelningsstudion) tillsammans med Tony och Robin (mina bästa grabbkompisar någonsin) på uppdrag att slutföra vårt projektarbete. Men egentligen vet jag att vi älskade att slösa bort våra fredagskvällar på detta måstet. Vi hade så kul, vi var så tighta polare och det var magiskt att uppleva detta genom musiken.

Idag är inte ens mitt förhållande till iTunes är så särskilt passionerat. (Jag behöver uppenbart vänner med god smak för input till mitt musiklyssnande.) Jag säger ibland till mig själv att jag inte vet varför det blev så abrubt tvärstopp med musiken. Men det är inte sant. Det var precis som med ridningen.
Det blev helt enkelt för mycket. Jag minns att jag verkligen kunde njuta av att sitta en timme och experimentera på pianot. Men jag minns också att jag ägnade alldeles för mycket tid åt att fundera på hur bra jag önskade att jag var. Jag älskade något passionerat, men var hela tiden omgiven av folk med ännu starkare passion och drivkraft. Jag jämförde min kärlek och kom fram till att den inte dög. När jag tänker på det så skär det lite i hjärtat, jag saknar både ridning och musik och jag vet liksom att någon del i mitt liv fattas. Men då, först när jag var sexton och sen när jag var tjugo, kom jag till en punkt då jag inte kunde hantera hur mina föreställningar om mig själv inte stämde med vem jag var. Så jag slank iväg och lämnade det bakom mig.

Frågan är vad som ska hända nu? Mitt iTunes-bibliotek är verkligen en enda röra. Förutom ett endaste tillfälle har jag inte suttit på en häst på över sex år. Tiden går så fort. Och man kan inte göra allting, alltid. Nu fokuserar jag på andra saker som jag i framtiden inte vill se tillbaka på som borttappade. Det finns nog ingen nostalgi utan en gnutta sorg och saknad. Men det finns också en oerhörd skatt i att ha goda minnen som inspiration för framtiden.

Och nu sitter jag här - mitt emellan - funderar och har det bra. Anledning att sova gott inatt.

Wednesday, February 18, 2009

Vidare, medans kaffet kallnar:

UPPSALA? -Njaä.... Nej. Helt enkelt.
GÖTEBORG? -Det finns ingen anledning. Eller, varför inte? Var det inte där trevligheten föddes?
STOCKHOLM? -Bo; ja. Skola; nej, passar inte mig.
LUND? -Det var hit jag tänk mig komma hem. Men hela den idén verkar plötsligt så främmande.
MALMÖ? - Malmö är ju Malmö, helt enkelt.

Det kan nog tänkas verka som om jag är riktigt förvirrad.
Men jag oroar mig inte.
Jag ska bara bestämma mig för att bestämma mig.
Fram tills dess lyssnar jag gärna på era råd.

Tuesday, February 17, 2009

Över en Semla

Jag kan rapportera att efter timmars googlande är jag, förutom då oerhört romantiskt tilltalad av det exotiska snölandskapet i Luleå, förvånansvärt intresserad av utbudet på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Linköping ser jag fördomsfullt som, utan något som helst belägg för det (kanske för jag minns en person därifrån som pratade så konstigt?) som en fruktansvärt tråkig plats. Umeå verkar trevligt, men jäkligt långt från resten av världen...

, kan man möjligen bo på någon av dessa platser?!
Det kan ju ni fundera på.
Medans ni äter era Semlor.
Och jag istället går och lägger mig.

Höres!

Sunday, February 15, 2009

Middag med Daisy


Lördagskvällen tillbringade vi sedan med att äta Hot Pot tillsammans med en ny vän, Daisy. Hon är från Taiwan men bor sedan ett år tillbaka i Sverige med sin svenska pojkvän. Det var jättetrevligt att utbyta erfarenheter och jag tror absolut vi kommer hålla kontakt och ses igen. Nästa gång blir nog i Sverige!

Lördagsutflykt






Igår tog vi tåget norrut för att titta på...vad? Vi besökte tre olika byar och det viktigaste att säga om det här området är att det finns en stark tradition att tända lanterns. Jag vet faktiskt inte vad de heter på svenska, det är i alla fall lampor i rispapp som man skriver små budskap/önskningar på och sedan tänder man eld undertill och lampan flyger upp mot rymden med dina buskap till gudarna.

Wednesday, February 11, 2009

Om det lilla och det stora

Idag har jag överlämnat en tjock bunt formalia till de taiwanesiska myndigheterna. Däribland ett hälsointyg, kopior av mitt VISA kort, kvitton på bankomatuttag, närvarointyg från skolan, 3000 NTD, mitt pass, en handskriven studieplan för resten av min vistelse... och lite annat smått.

När jag stod där vid disken hos den tjuriga tanten som påpekade att jag måste minsann ange av vilken anledning jag vill stanna i Taiwan och plugga, och att det vore bäst om det jag skrev det på kinesiska då - då, om jag funderat lite vagt vid något tillfälle så var det verkligen då jag - önskade att jag bara bokat en biljett ut ur landet. Titta på Filippinerna några dagar? Eller en dagutflykt till Hongkong? Stämpla ut, stämpla in. Mycket trevligare än att stå här som ett fån, inget mer krångel för att få stanna ytterligare tre månader. Jag menar, de första sex var det ingen som undrade över varför jag var här.

Men sen gick jag ut, viftade bort det där störiga med att jag dessutom måste vänta sju arbetsdagar innan jag har det lagliga beslutet på att jag verkligen får stanna, och gick till gymmet. Och sen ligger jag där och gör sit-ups för mig själv och tittar ut mot solskenet som speglar sig i den blå himlen och inser att idag är nog ändå vintern över.
24°C och livet känns allmänt ljust. Jag kunde inte ha det bättre!

Tuesday, February 10, 2009

Mixed couples moving to Sweden

Visste ni att Sverige erbjuder att ganska unikt "relations-visa"? Eller rättare sagt; att era utländska flick - och pojkvänner kan söka uppehållstillstånd i Sverige och att beslutet sedan fattas med ert förhållande som grund.

Det går till som så att, förutom sedvanliga dokument som ska kopieras och papper som ska fyllas i, så får den sökande uppsöka en svensk ambassad eller annan representant som behandlar visumansökningar (i Taiwan är det Svenska Exportrådet som står för denna service). Här hålls en cirka timmes lång intervju, ganska detaljerad, där den sökande får berätta om sig själv och sin partner, förhållandets historik och gemensamma framtidsplaner. När intervjun är slut kallas sedan den svenske parten i förhållandet till "kontroll". Hon eller han får besvara ungefär samma frågor som den sökande redan gjort.

Flickor och pojkar, det är bäst att ni känner varandra:
Vad heter din flickväns mamma? Ålder? Vad jobbar din pojkväns pappa med? Syskon gör vad? Var träffades ni? När? Vilka är era framtidsplaner? Vad ska ni göra när ni kommer till Sverige? Var ska ni bo? Vad gör du på fritiden? Vad heter din partners bästa vän? Har ni gemensamma vänner?

Själva situationen är ju ganska märklig; Tänk er att sitta med en främling som frågar ut dig - om ditt liv, din partner och ert förhållande - det handrar om detaljer som bara du kan veta och ändå sitter du där som ett fån och undrar om du svarade rätt. *Fick jag poäng nu eller?!* Typ.

Men ärligt talat, jag och Winson fick full pott idag, meiyou wenti som man säger på kinesiska. (Förutom att han sa att Lina studerar design, jävla miss :) Att jag och Winson dessutom befann oss i samma land och kunde göra interjuerna direkt efter varndra med samma representant, kan förhoppningsvis vara en liten fördel. Eller åtminstone påskynda den cirka sex månader långa processen.

Vi ses till sommaren!

Monday, February 9, 2009

Miljövidrida land, eller ett asiatiskt föredöme för utveckling?!

Det är inte helt ovanligt att vi tuffar runt gränderna i låååånga stunder för att leta parkeringsplats åt bilen. Utanför 7-11 låter man ofta moppen stå och tuffa ut gas medan man går in och handlar. Eller så markerar man med varningsblinkers att man inte orkade vrida om bilnyckeln innan gav sig iväg på en kort, sådär tjugo, femton minuters shoppingtur. På en höft vill jag påstå att nittio procent av lunchmaten säljs i pappkartong, plastkasse med tillhörande engångsätpinnar.

Det här inlägget skulle kunna bli långt, men jag är för trött. Det som retar mig är att taiwaneserna verkar så ignoranta för att välja ett, både för sig själva och omgivningen, eventuellt hälsosammare alternativ. Jag ska inte låta helt uppgiven, det finns hopp om den här staden, utvecklingen är snabb och målmedveten. Taiwaneserna är inte dumma i huvudet, inte heller är de bakåtsträvande, tvärtom verkar de snabbt nappa upp om de ser någon annan göra något på ett sätt som verkar bättre.

Men än så länge är miljö och hälsa inte första prioritet här. Om det finns något mer convienient eller billigare så vinner det. Till saken verkar också höra att för dem är luften helt okej nu. För tjugo år sedan, tillägger taiwanesen, var det FULLT med skräp på gatorna och luften var helt grå och som det luktade! (den här staden STINKER! vill jag anmärka) Vi har fått det så fint i Taipei kan du tro! Jag har hört att den är betydligt sämre i Shanghai, men jämfört med i Sverige är det närmast katastrof i Taipeis inre. Dom tittar på mig, nickar åt det jag säger men svarar Sorry, så där funkar det inte i Taiwan!

(Hur ska lilla jag få tjugo miljoner människor att förstå att kanske just du som enskild kan göra en liten skillnad? Jag får nog fortsätta plugga kinesiska...ett tag till)

Sunday, February 8, 2009

Spanska på kinesiska

Jag har köpt en ny lärobok. Det lustiga är inte att det är en nybörjarbok vars motsvarighet jag redan tagit mig igenom. Tro mig, femtio spänn kan man gott lägga ut för att ge lite mer kreativitet åt repetitionen. Det roliga är att jag inbillar mig ha överträffat kreativiteten.

För att förstå kinesiska är det många människor i världen som behöver en spansk lärobok. Men så här tänkte jag: Jag kan ju ta hjälp av den kinesiska jag kan för att istället öva min spanska. Och ibland när jag inte kan kinesiskan så kan det ju faktiskt hända att jag kommer ihåg spanskan. Spanska på kinesiska eller kinesiska på spanska. Multi-kulti-kul!

Eller så finns risken att jag kommer bli helt snurrig i huvudet. Eller att jag redan är galen?

Tur att det snart är måndag

Idag har jag känt mig onödigt uttråkad. Jag menar, dagen har ju inte varit helt förpassad.

Jag har fått en ny vänsterlins (besöket hos optikern, som också är Winsons mycket goda Army friend, innehöll en lite misslyckad incident i form av att jag inte fick högerlinsen att hamna rätt och därmed fick ett rött öga som inte alls ville bli pillat i för stunden och istället fick åktea därifrån med linserna i burk. Förmaningarna från både W och Mr O om hur jag måste öppna ögat mer, stirra på fingret och blinka långsamt var så stränga att jag vekligen blev irriterad. Jag är inte dum i huvudet, bara lite rädd om mina ögon!).

... men annars då?!

Saturday, February 7, 2009

Lördagsbrunch


Sedan jag kom till Taiwan har jag vant av mig vid den obligatoriska frukosten på helgerna. Istället går vi direkt på en traditionell taiwanesisk lunch vid klockan tolv, alternativt en stadig brunch. Så här såg det ut i dag.

Thursday, February 5, 2009

Ytterligare en läxa

Imorgon är det tänkt att jag ska berätta en rolig historia för mina klasskamrater. På kinesiska, vilket skämt, tjing tjong vad kul det kommer bli...

Wednesday, February 4, 2009

Läggdax?

Klockan är nu 23.57 och jag gäspar ansträngt. Medans Winson och jag fixat och donat med vårat har Melissa suttit i vår soffa (även vår säng) och kollat på TV. Jag tror hon snart närmar sig sin femte timme av intensivt tittande. Hennes farmor sitter i vårt vardagsrum och spelar Mahjang med mamma Chang och ytterligare en faster (i Taiwan är alla damer allas fastrar). Jag bara undrar när vår åttaåriga lilla kompis ska få komma hem och ladda sina batterier inför morgondagens läxor och extraundervisning i engelska? Och när jag ska få gå och lägga mig... ?

NLP på kinesiska?

När jag lämnade skolan idag räknade jag att jag faktiskt allt som pluggat sex timmar idag. Ändå är klockan nu snart elva och jag har en viss läxa som inte är klar, skumt... Nu sitter jag istället här och summerar kommande helgprojekt: söka sommarjobb, plugga inför vårt stora slutprov nästa vecka (lite review kan ju inte skada, det konstaterade jag inte minst på dagens diktamen), träffa Sassi som fyllde år igår men blev sjuk och fick ställa in kalaset, redigera en text i mitt nya bokprojekt och boka om min flygbiljett...

När jag skulle ta tunnelbanan hem från gymmet gjorde jag ett stopp i vår under ground mall. Det finns en hörna intill rulltrappan som säljer böcker och tidningar. Jag passerar här flera gånger i veckan men idag var första gången jag tog mig en närmare titt. Det slutade med två övningsböcker för barn (en i det taiwanesiska fonetiksystemet åt mig och en ABC åt en liten pojke jag ska undervisa) och helt otippat en till synes superb bok om NLP på kinesiska (mycket kortfattad och överskådlig och till och med jag kan utifrån bilderna fatta att det är the real thing vi pratar om. Winson blev jättelycklig).

Övrigt ut över det vanliga var att vi hade middagsgäster i soffan som sjöng hurra rop när jag kom hem. En av var kusinbarnet Melissa och vi har tillsammans sett Madagaskar 2. Precis som jag minns den första filmen så kan jag inte säga att den handlade om så mycket, men och andra sidan gör det inget när den är så fylld av roligheter!

Monday, February 2, 2009

Måndag igen

Då var vi tillbaka till vardagen igen. Det härligaste är att jag inte minns när jag haft så trivsamma måndagar på schemat som jag har för tillfället.

Jag börjar med att åka till Shida för min två timmars lektion i kinesiska, därefter följer lunchrast och en timmes läxläsning i biblioteket. När klockan blivit lite över två åker jag ut till Tienmu och Europeiska Skolan. Och här får jag prata svenska så mycket jag orkar!

Man kan säga att jag har tre huvuduppgifter vid svenskundervisningen: Första halvtimmen är jag rastvakt åt de äldre barnen och ser till att de går upp till klassrummet vid halv fyra när deras lektion ska börja. Andra halvtimmen ska jag se till att de nya sexåringarna övar lite på sitt alfabet och inte enbart snackar skit. De sista trettio minuterna ägnar jag mig i stort sett exklusivt åt sjuåriga Annika.

Annika har en svensk pappa och en taiwanesisk mamma och till skillnad från de andra barnen som går i engelskspråkig skola går hon i en vanlig taiwanesisk skola. Det är fantastiskt roligt att se hur mycket hon utvecklats sedan jag först träffade henne i september. Då var hon fortfarande osäker på vissa bokstäver och stakade sig långsamt igenom enkla ord. Dessutom var hennes tal ganska begränsat och hon använde ofta kinesisk grammatik. Visst förstår jag att hon fortfarande är konfunderad över alla olika former som vi har på de svenska orden men trots det skriver, läser och pratar hon i stort sett flytande nu.

När vi slutar vid halv fem brukar jag gå till det närliggande tyska bageriet Wendel's och köpa fullkornsbröd att stoppa i frysen. Det är bara så, jag vill inte leva utan riktigt grovbröd! Sedan åker jag till Taipei Main Station där jag parkerar mig med plugg på något Starbucksliknande ställe. Och sen avslutas dagen med världens roligaste BodyCombat pass. Det är trångt i salen, musiken är öronbedövande, folk skriker som tokar och svetten stänker på golvet. Och jag bara älskar det!