Jag och W på promenad. Passerar en igenbommad lokal. Ovanför dörren hänger en skylt: Taipei 102. Jag kommenterar anspelningen till byggnaden Taipei 101, som gjort sig känd som världens högsta.
W: There is a dog... do you know the 101 dog too?
Jag: A 101 dog?!
W: Yes, we have a 101 dog.
Jag: No, no... what?!
W: It has black spots, it's white with black spots...
Jag: Nej, nej nej!! (gapskratt) You know, that is a movie! "The 101 Dalmatines"!
Jag talar som till en femåring. Förklarar att 101 har med hundarna i filmen att göra, inte med hundrasen i sig. W lyssnar och nickar jaha men behåller sitt allvar. Förbereder sin förklaring.
W: 一零一忠狗 (uttalas: i-ling-i-zhong-gou)
Jag (förstår ju faktiskt kinesiska): Are you being serious?
W: Yes. In Chinese we say 一零一忠狗. "One-o-one-loyal-dog"
Jag: *€%#???*
Ibland är det exceptionellt underhållande att ha en kinesisktalande pojkvän. Honom tänker jag behålla. Vi kan nog skaffa hund och allt ihop.
"En ett-noll-ett-lojal-hund"?!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Emma!
Det tycker jag låter bra.
kram mormor
Jag rekommenderar sannerligen att skaffa hund med sin pojke. Det är i högsta grad underhållande.. på många vis!
Post a Comment