Adventsmys

I närheten av Europeiska skolan finns ett tyskt bageri. Varje måndag när jag är i trakterna brukar jag passa på att köpa bröd.

Jag brukar ta tid på mig att välja - jag är ju ändå på ett europeiskt bageri i Taipei och det är ju ändå bröd det handlar om - men gick det snabbt att bestämma sig för en oliv foccacia och ett väldoftande rågbröd. Istället fördrev jag det långa besöket med att förundras av det nyinkomna julsortimentet. En hell vägg full med importerade choklad-julkalendrar. Man kunde till och med välja motiv! Och lustigt dekorerade pepparkakor, redo att hängas i gran (som få av oss ändå har)

Och så kom jag på en sak.
Jag ville ju faktiskt inte ha dessa prylar.
Visst var det lockande att ta hem och visa familjen Chang.
Visst var det lockande att bara för att se till att äga vad jag brukar äga vid denna tid om året.

Men ärligt talat.

Chokladen är ju inte god.
Ärligt talat.
250 NTD??! (Typ 70 jä*la spänn?!)
Eller 100 NTD för en liten gulglaserad pepparkaksstjärna?

Så jag bröt IKEA-trenden
(på IKEA har jag vid tillfällen bunkrat både det en och andra som jag aldrig skulle köpt i Sverige)

Det fanns ingen anledning.
(Jag hade ju redan delikat 70%ig Sverigeköpt hemma i mitt skåp.)

Jag kände mig nöjd med att överhuvudtaget ha fått titta på dem.
Och konstaterade att det var nog mitt 2008-års adventsmys.