Mandarin har fyra olika tonaccenter plus ett tonlöst läge. Detta innebär att man måste skilja på fem olika sätt att uttala samma ord. Det finns en hög ton, en fallande, en stigande och en som går ner och sedan upp. Att prata på toner är ganska likt att sjunga – man måste höra den musikaliska skillnaden och distinkt kunna återskapa den. Att skilja på tonerna är absolut nödvändigt eftersom dessa indikerar ordets betydelse. När vi sitter där och övar ljud känns det genast som om jag är tillbaka till någon Lucia-övning på högstadiet. Den som gillar och har sinne för sånglektioner har en klar fördel när det gäller att lära sig prata mandarin.
Jag är hes i halsen av allt övande (jag är inte alls förkyld! =) och min lärare sa idag att det var fullt normalt och att man fick räkna med att det känns konstigt under första månaden man lär sig ett nytt språk. Skönt att höra (eller inte...?)
1 comment:
Hej Emma!
Du bör ju ha bra förutsättning att klara av MANDARIN
eftersom du kan både spela o sjunga.
puss o kram från mormor o morfar
Post a Comment